Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - polyp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
polyp, 1746 - ty. osv., ytterst av
grek. polypous, mångfoting, av
Aristoteles om bläckfisken, till poly- (se föreg.)
o. pous, fot (se d. o.).
pomada, i ä. nsv. även pomad 1613
= ty. pomade osv., från fra. p ömmade,
av ital. pomada, pomata, avledn. till
pomo, äpple (av lat. pömum, trädfrukt);
jfr följ. Alltså egentl.: det av äpple
tillredda.
pomerans, G. I:s reg. 1556 (-tz), B.
Olai 1578 = ty. pomeranze (mhty.
po-morancz m. m.), av mlat. pomerancia,
äldre pomorancium, av pömum, äpple
(se föreg.), o. ital. ar anda t apelsin (–
orange, se d. o.).
Pommern, slav. Po-morje, egentl.: vid
havet; se mar-.
pomp, Schroderus 1635: ’Pomp och
Stååt’ = ty. osv., av lat. pompa ds.,
tidigare: högtidlig procession, av grek.
pompé, högtidlig procession, sändande
med eskort el. följe, avljudsform till
pémpein, sända (av okänt ursprung). -
I sv. tidigast den lat. formen pompa
1627, 1636. – Härtill: pompös = ty.,
av fra. pompeux.
pondus, av lat. pondus, vikt; se f. ö.
pund.
ponera, antaga, förutsätta, av lat.
pö-nere, sätta, ställa; jfr proponera,
supponera, position, positiv, post 1.
ponny, 1870-t., från eng. pony, enl.
somliga av ffra. poulenet, fölunge, till
poulain, avledn. av ett ord motsv. lat.
jiullus, ungt djur (jfr pullus equinus,
fölunge); se under p u 11 a 2.
Pontén, familjen., latiniserat på 1760-t.
efter stamgården Tolgs Bro el. Brogårcl,
Norrvidinge hd Smal. (jfr lat. pons, bro;
se följ.). Se J. Pontén Den Ponténska
stam- o. slägttaflan s. 5 (1855).
ponton, Rehnsköld o. 1702: jjontons,
J. Cederhielm 1708, av fra. =, till lat.
pons (genit. pontis), bro (besl. med grek.
pöntos, hav, jfr under finna).
poppel, jfr y. fsv. popil trå God. Ups.
G 20, Var. rer. 1538: popel iråå - da.
poppel, från mlty. poppele = mhty.
popel, papel (ty. pappel), ägs. pöpul (eng.
popplé), från lat. pöpulus, vartill avledn.
ffra. poplier (varav fra. peuplier o. eng.
poplar).
populas, 1731: populace, av fra.
po-pulace, från ital. populazza, till lat.
po-pulus, folk (se följ. o. pöbel), bildat
med en avledn. (motsv. lat. -acea), som
stundom har försämrande betyd. o. även
ingår i galeas, terrass.
populär, o. 1750 o. 1770-t.: populair
i betyd, ’omtyckt’ (om furstar) = ty.,
av fra. populaire, av lat. populäris,
hörande till folket, till pöpulus, folk (väl
rotbesl. med plebej ävensom med folk,
full; litter. efter Walde2 se Glotta 5:
334). Jfr pöbel.
por, Wallerius 1747 o. Linné o. 1747:
porer plur. (tidigare, t. ex. 1727 med
lat. form) = da. pore, från ty. pore, av
fra. pore (= eng.), av lat. porns, av grek.
porös, gång, por (urbesl. med vb. fara).
- Härtill: porös, Tiselius 1723:
po-reuse = da., från fra. porreux. Tidigare
(Palmcron 1642): poroost, i anslutning
till den lat. avledn. -ösus.
porfyr, Spegel 1711 (1709: porphyr-}
= ty. porphyr, av fra. porphyre, efter
grek. porphyra, purpur; alltså egentl.:
purpurfärgad sten; se f. ö. purpur.
porla, o. 1635 = no. purla; eng. purl
väl från nord. spr. Ljudhärmande; ej,
såsom stundom antagits, avlett av sv.
dial. purra, porla (se purra) utan en
härav oberoende, självständig bildning;
jfr om dylika fall förf. Ark. 14: 188.
På liknande sätt uppkommet är pollra,
porla, t. ex. Strindberg o. tidigare
Bellman, motsv. no. puldra; icke, såsom
antagits av Noreen Språkv, sällsk. i Ups.
förh. 1897-1900 s. 94 o. Hesselman Spr.
o. st. 4: 104 genom metates i porla
av rl till Zr.
pornografi, osedligt skriftställen =
fra. pornographie, till grek. pörne, sköka
(egentl.: som säljer sig, till pérnymi,
säljer), o. en avledn. av grdphein, skriva
(se biograf). - Jfr till grundbetyd, av
grek. pörne det likbetydande lat.
mere-trix, till merere, mereri, förtjäna,
förvärva.
pors, Myrica gale = fsv., isl., no., da.;
i sv. dial. även purs = (enl. somliga
dock möjl. lån från) mlty. pors(e) (ty.
porscli); dunkelt. - Ett annat germ.
ord för ’pors’ är ty., ägs., mholl. gagel,
väl, med Kock Ark. 27: 110 f. = isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
