Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - scharner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom bl. a. framgår av den nuvarande
betyd. - Scharlakansfeber, 1780-t,
med motsvarigh. i da., ty. o. eng.,
av mlat. febris scarlatina, efter den röda
hudfärgen.
scharner, tekn., (ungef.) led, länk,
gångjärn = ty. scharnier, av fra.
char-niére, motsv. ett vlat. *cardinaria, avledn.
av lat. cardo (genit. -inis), dörrhake,
vartill även kardinal.
Schartau, familjen., efter Skartofta
Ska. (där iiamntagaren, Jöns Schartau,
föddes) i anslutning till ty. familjen.
Schartau, som i sin tur har slaviskt urspr.
schasa, Lind 1749: skjasa (under
scheuchen), Envallsson: sjasade; till det
onomatopoetiska schasl (el. schass
Bremer 1858); däremot ej till fra. chasser,
jaga, som dock kan ha påverkat (jfr E.
Carlén 1842: schassa bort).
schattera, t. ex. Columbus 1674 (om
porträttmålare), från ty. schatlieren, med
romansk ändelse till ty. schatten, skugga
(se sk a d da).
schatull, RProt. 1636: scatuler plur.;
under 16- o. 1700-t. nästan regelbundet
sk-; jfr dock t. ex. chatull 1660,
scha-toutl 1743; från ty. schatulte, äldre:
skatiille, av ital. scatola, dosa, som även
givit upphov till el. enl. andra lånats
från ty. schachtel 1400-t. med biformen
mhty. sca(t)tel. Ursprung f. ö. dunkelt:
bl. a. fört till skatt.
schau, i uttr. (hissa flagg) i se h au,
1816 = da. i sjau, ty. in, im schau,
från höll. in sjouw = fris. siuw, vfris.
siouw, nödsignal, besl. med vb. se.
schavott, t. ex. Lind 1749 = da.
ska-fot, från Ity. schavot, ty. schafott, av
ffra. chafaut = ital. calafalco, bl. a.
’schavott’, men även ’ställning, katafalk’.
Ordet är sålunda etymologiskt identiskt
med katafalk (se d. o.). Eng.
scaf-fold från ffra. *escafalt (;> fra.
écha-faud, varav ä. sv. echafaut, t. ex,. Saml.
af . . anecd. 2: 269 [1797]). Med avs.
på betyd.-specialiseringen jfr ä. sv. kåk
i betyd, ’skam- el. spöpåle’ (se kåk).
Schéele o. Scheele (von), Scheel,
Schéel, familjen., från Ity., urspr.,
såsom ofta annars, till- el. öknamn: Ity.
Scheel, skelögd; alltså av samma slag
som de nära besl. nord. tillnamnen fsv.
skicelghe o. isl. skjalgr, skjalgi; jfr
namnet på den forngrek. geografen Strabon
(lat. Strabo), av stråbön, skelögd, el.
familjen. Kleen, Lange, Toll.
schellack, se schällack.
schema, se skema.
scheriff, se under greve.
scherry, 1766; Linné o. 1750: Sherry
vin, från eng. sherry, förr sherris (varav
sherry i den ytterst vanliga sammans.
shcrris-sack, dvs. seco de Xeres, egentl.:
torrt vin, se sekt 1; möjl. också
emedan s i sherris uppfattas som
böjningsändelse såsom i cherry, körsbär, förr:
cherris, av fra. cerise), efter spän. Xeres
(Jeres) de la Frontera, i provinsen Cadiz
(Xeres, uttalat med tyskt ach-ljud, utgår
från arabernas namn på staden
Sche-risch). Alltså efter ursprungsorten ss.
t. ex. b o u r g o g n e, champagne, m a
-laga, made ra, portvin osv. - S c h e
r-rykobbel, från eng. sherry cobbler,
egentl, ett eng.-amerikanskt ord, av
o-känt urspr. Eng. cobbler betyder annars
’skoflickare, klen arbetare’.
schersmin, 1784: skärsminer plur.,
Lindgren Trädg. 1874 m. fl., se jasmin.
schibbolet, lösen, prövosten,
igenkänningstecken = ty., från hebr.schibböleth,
sädesax, på vars uttal (sibb- i stället för
schibb-) enl. Domarcb. 12: 5,6 gileaditerna
igenkände de flyende efraimiter, som
sökte rädda sig över Jordan vid de av
segrarna besatta vadställena. - Härefter
också namnet på J. Swedbergs år 1716
utgivna arbete om ’Svenska språkets
rycht och richtighet’ (ordbok o.
rättskrivningslära m. m.)
schimpans, Thorell 1865: chimpanz,
jfr B. Fries 1833: chimpar.s-apa, ytterst
från ett språk i Kongo.
schism, Dalin 1755: schismer plur.
(jfr nedan), av fra. schisme, av grek.
skhisma n., klyvning, splittring, till
skhi-zein (urbesl. ined sked, skida); jfr med
avs. på bildningen dogm, drama,
schema, tema osv. - Före Dalin 1755 o.
ofta även senare i stället den lat.-grek.
formen schisma.
Schlaraffenland (även sl-), från ty.
= ; jfr ä. nsv. Slauraffenland P. J.
Gothus 1593, från ä. ty. = 15- o. 1600-t.;
till schlaraffe, lätting, som lever i över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
