- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
731

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skarstedt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

germ. *skatta-; jfr fslav. skotŭ, boskap,
väl lån från germ. Med avs. på betyd,
’boskap ~ pänningar’ se under fä. F. ö.
blott osäkra gissningar, så mycket mer
otillförlitliga, som man ej vet, vilken av
de nämnda betyd, som varit den
ursprungliga. Till litteraturen hos
Falk-Torp s. 1541 o. Olson Appell, subst. s.
300 kan läggas den utförliga
framställningen hos E. Schröder Zfvergl. Sprachf.
48: 266, som på grund av de fhty.
biformerna quaz o. swaz ansätter ett
urgerm. *skwatta-; f. ö. utan kända
anknytningar.

skaut, se bojskaut.

skava - fsv. (ipf. skōf) = isl. skafa
da. skave, got. skaban, mlty. schaven,
fhty. scaban (ty. schaben), ags. scafan
(eng. shave), sannolikast av ie. roten
skabh i lat. scabere, skava, skrapa, scaber,
skrovlig, fslav. skoblĭ, skavjärn, litau.
skabù, skabė́ti, skära, hugga, som dock
även kunna utgå från ie. skab. En
parallellrot till skab i skapa o. skap i
grek. skáptō, gräver, dit, formellt sett,
även skava kunde föras. - Härtill
bl. a. sv. dial. skavi, -a, skavjärn, fsv.
skavi m., mlty. schave f., fhty. scaba
(ty. schabe), no. skavi m. ds. - Jfr
skabb, skavel, skovor o. skåp
(slutet).

skavank, 1525: skawanck, men 1619:
skadhawank o. 1636: skadhwanck =
ä. da. skawonck 1535, skadvanke, da.
skavank. Om ej, såsom möjligt är,
formerna skadha-, skadh- bero på falskt
etymologiserande, är ordet sammansatt
av skada o. vank, fel, o. betyder
sålunda: fel el. brist som uppkommit på
grund av (yttre) skada. I annat fall
måste dess ursprung betecknas som
okänt; om, såsom bl. a. Dalin o. Rietz
uppge, ordet särsk. skulle nyttjas om
skavsår, har väl denna betyd,
uppkommit på grund av senare anslutning till
skava. Jfr Hjelmqvist Spr. o. st. 12:
227 f. o. där citerad litt; jfr dessutom
Jessen NTfF 3 R 15: 145. I lty. finns
ett scharwank i betyd, ’hån, spott’.

skavel, n. (o. m.?), dialektord, ollon
av bok o. ek, omogen frukt, ä. nsv.
t. ex. Rosenfeldt (skofvelet), P. Erici,
Var. rer., fsv., fgutn. skafl, ätliga växter,
trädfrukt; en som det synes speciellt
svensk (o. gotl.) bildning, väl till skava;
egentl.: ngt avskavat till föda; med
kollektiv funktion hos l-avledn. såsom i
dravel o. sovel.

ske = fsv., da., från mlty. schên =
fhty. (gi)scehan st. v. (ty. geschehen),
ags. scéon; väl egentl, ’springa fram’ o.
identiskt med mhty. schehen st. v., fara
hastigt åstad, i avljudsförh. o. med
Vernersk växling till sv. dial., isl., no. skaga,
sticka fram, osv. (se skog, skägg).
Ie. rot skek i fslav. skočiti o. skakati,
hoppa, o. i åtskilliga fir. ord. Jfr f. ö.
under skick, skicka, skikt o. skätta.
- I fsv. o. ä. nsv. i vidsträcktare anv.
än nu, bl. a. i betyd, ’vederfaras, komma
till del’, jfr gamla bibelövers.: ’Då skedde
Herrans ord till Samuel’ l Sam. 15: 10
(Luther: geschach), ’den wälgerning, som
dig skedde’ Jerem. 2: 2, kvar i t. ex.
nsv.: ’det sker mig orätt’; men även i
den nu vanligaste betyd, ’ega rum’, t. ex.
O. Petri Kr.: Tå . . skeedde monga
herredagar’ (nu obruklig förb.).

[Skeby, ortn., Ögtl., se under skede
slutet.]

sked, fsv. skēþ =. isl. skeið, vävsked,
i fno. även: matsked (om plur. skeiðir
se skida 1), da. ske, av germ.
*skaiðō -el. *skaiþō-; jämte ags. scáðel, vävsked,
till germ. *skaiþan, -ð-, skilja, klyva =
got. skaldan redupl. vb, fsax. skēthan,
fhty. sceidan (ty. scheiden), ags. scádan
(eng. shed, utgjuta), skilja, i ags. även:
klyva, skvätta (se skeda), besl. med
litau. skaitýti, räkna, fslav. čitati, räkna,
läsa, egentl.: urskilja; med rotvarianten
ie. sk(h)id i lat. scindo, klyver, grek,
skhízō (*skidi̯ō) ds. (se schism, sedel),
sanskr. chid- ds.; se f. ö. skede, skena
2, skida, skita, skädda. Grundbetyd,
är alltså: kluvet trästycke, vilken betyd,
klarare avspeglas i no.: tvärstycke
mellan skaklarna; i sv. dial. vindske, ett
bräde på husgaveln, fsv. vindskēþ, isl.
vindskeið osv., jfr sv. dial. vä(de)rbrä(d)e,
ty. windbrett; ävensom i fsv. arþaskēþ,
enl. Schlyter ’plogskakel’, enl. Norrby
Ydre h. gårdn. 2: 204 ’ristjärn’, o.
liþskēþ. Till betyd, jfr f. ö. slev. -
Träskedar äro i Norden bekanta sedan den
yngre stenåldern. - Om ett annat germ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free