Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skorv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lång o. mager, rangla, ranglig o. sv.
dial. rangla samt hångla o. hångla.
Om anledningarna till den olikartade
utvecklingen se Kock Sv. Ijudhist. 1:
370 f., men även under rangla, där
en annan möjlighet anföres.
skrank, Bureus 16>i4, från ty.: mlty.
schrank m., avspärrning, galler,
inhägnad - mhty. (ty. schrank, skåp, skänk);
besl. med mlty., mhty. schrenken, ställa
snett, lägga i kors m. m. (ty. schränken
– skranka), ägs. screncan, lägga
hinder i vägen, o. möjl. även med sv. dial.
skranka, vricka o. d.; väl egentl, till en
germ. stam skrank- med betyd, ’sned
o. d.’, nasalerad form till ty. schråge,
sned, osv. Jfr f. ö. följ. o. inskränka.
skranka, jämte da. skranke från ty.
schranke f., skranka, gräns, galler =
mhty., mlty. schranke\ nära besl. med
föreg. Ordet uppträder i ä. tid,
liksom alltjämt, nästan uteslutande i plur.:
skrancker t. ex. 1G44 osv. (vanligt),
skrankor Serenius 1741, skrankar 1700-t.,
ävensom skrankor 1644, skrankor 1654,
skrenkior 1698; sg. skranka t. ex. Eld
1725; i övrigt nästan uteslutande i
samma el. liknande förbindelser som i
nsv.: hålla sig, bliva, träda (inom) osv.,
alltså icke i konkret betyd, motsv. den
hos det nära besläktade skrank.
1. skrapa, vb - fsv., isl. = da. skrabe
ds., mlty. schrapen, skava, kratsa (varav
ty. schrapen), mhty. schraffen, rispa o. d,,
(eng. scrape är lånat), av germ. *skrapön.
Andra bildningar: germ. *skrapjan =
mhty. schrepfen, rista, koppa (ty.
schröp-fen); med -pp-i Ity. schrappen (m. fl.),
skava; med -bb-: sv. dial. skrabba, skava,
kratsa = Ity., höll. schrabben (vilka dock
snarast äro intensivbildningar till en
germ. rot skrat); jfr skrävla). I
avljuds-förh. till germ. *skrepan, st. vb = ägs.
screpan, skrapa, mhty. schreffen, rispa,
kratsa (jfr skräp). Besl. med germ.
*skerpan, st. vb = ägs. sceorpan, skava,
kratsa (se skarp). le. rot *skereb i
fslav. o-skreba, skaver, kratsar, lett.
skr abl, skava o. d., m. fl. (jfr [-skörbjugg).-] {+skör-
bjugg).+} Knappast att skilja från isl.
skrapa, skrävla, jfr skräp p a 1.
2. skrapa, sbst., t. ex. Serenius 1741
= da. skrabe, väl från mlty. schrape
ds.; till föreg.; i avljudsförh. till ägs.
screopu ds. (*skrep-).
skratta, Putzdrummel o. 1690:
skrattar hijsliga, Spegel Gl. 1712 - no.
skratta, larma, dundra, skratta högt, da.
dial. skratte, ljuda ihåligt o. d.;
intensivbildning till sv. dial. skrata, skrälla, no.:
skratta högt, skvallra, kackla, da. skrade,
skallra ^ sv. dial. skrata, larma, skvattra,
vartill /-avledn. no. skratta, skratta högt,
rassla, skramla, skvallra, möjl. delvis
också da. skralde (se under skrälla),
jfr no. skratta, Silene infläta, o. da.
skralde ds., i no. även: mager knotig
ko o. d. (med samma betyd.-utveckling
som i sv. dial. skråe under skrå l o. i
skrälle), till en germ. ljudrot skrat(t),
av samma slag som (men knappast
att direkt förbinda med) den i mhty.
schratzeln, rispa, klösa, eng. dial. scral,
ge ett skrapande ljud. Ordets
onornato-poetiska karaktär har insetts redan av
Ihre Gloss. suiog. (under skratta). -
Deverbativ: skratt, Schroderus Gom.
1640, vanligt dock först på 1700-t.;
under 1600-t. i stället i regel skrattlöje,
Messenius osv. o. ännu Weste 1807.
Skratt har ersatt det gamla löje, som
nu nästan uteslutande betyder ’leende’.
- Det allmänt germ. ordet för ’skratta’
är det urspr, likaledes ljudhärmande
*hlahjan = sv. le (med numera
förändrad betyd.), vilket också i betyd,
’skratta’ var det enda brukliga till
framemot slutet av 1600-t. o. f. ö. användes
ännu i början av 1800-t. (jfr Weste 1807
under le). Skratta synes i
normalprosan ha införts från det lägre språket
o. i början uteslutande använts om ett
högljutt o. bullrande skratt, - Jfr följ.
skrattabborre (dial.), vattenödla,
Linné 1734, till ä. nsv. skratte, narr,
dåre, L. Petri (även i sv. dial.), tomte
1657, sv. dial. skratten, den onde, fsv.
skratte, tomte = isl. skratti, trollkarl, i
nisl. om den onde, mhty. schratze,
skogsdjävul, tomte, osv., besl. med sv. dial.
skrate, spöke, tomte; jfr med germ. -d-:
fhty. ser åto. Av ovisst ursprung; snarast
till germ. skrat, larma (se skratta);
knappast däremot, med Torp Etym.
Ordb. s. 615 sp. l, egentl.: hopskrumpet
väsen, till germ. roten skre(n)f) i sk rinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
