Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skrofler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spr.), strut, brudkrona, takås där
spärrarna mötas, ä. nsv. skruf, mössa m. m.,
fsv. skriiver, biskopsmössa, sannol.
dessutom : konisk bikupa av bark som ut- j
hängdes å träd i skogen (se Liden Ark.
27: 264 f.), bicerghskruver, bergstopp,
isl. skruf n., stack, hög, nisl. skrufr,
hårtofs, no. skruv n. o. m., topp, ett slags
huvudbonad, hög av nekar, da. skrue,
kvarntratt, torv- el. sädesstack, alltså i
allm. om föremål av topp- el. huvlik
form, vilka ord i sin tur niöjl., med
Persson Indog. Wortf. s. 179, äro besl.
med grek. koryphé, spets, huvud (ie.
*(s)korubh-, *(s)krubh-; se koryfé), el.,
enl. andra, med de under skrov l
anförda nord. orden för ’skrymma’ o. d.
(i så fall med en betyd.-skiftning av
’resa sig i vädret’ el. dyl.). Till denna
senare ordgrupp hör väl skruv i
småländska ortn., omnämnda av förf. Sjön.
1: 545, t. ex. Gilje-, H ö ka-, Långa-,
T i ka skruv, väl syftande på
terrängförhållandena; jfr Lindroth Värends
bebygg, s. 20 f.; dock i enskildheter oklart.
- Ha en skruv lös, motsv. i da., efter
ty. bei ihm ist eine schraube locker, jfr
da. forskruet, vriden. - Skruvad, om
stil, jfr ty. geschrobeuer, geschraubter
(stil). - Ställa sina ord på
skruvar, motsv. i da., efter ty., dvs. ställa
dem så löst att de kunna ändras. -
Skruvmutter, Dagl.Alleh. 1793:
-muttrar; tidigare o. ofta även senare:
skruf-mor 1706, skrufmoder 1711; Sahlstedt
1773: skrufmorar plur., jfr 1902:
skrufmoder, med avs. på kanon = da.
skrue-moder el. -mutter, efter ty.
schraube-mutter, jfr ä. ty. das mutterlein eines
schrauben, dvs. ’skruvens lilla mamma’,
ävensom da. matrik (väl efter ett ty.
diminutivum). - Ordet upptogs förr i
ordb. som mask., ehuru sammansatt
med ett ord för ’moder’. - Jfr
pärle-mo(r) jämte dial. pärl(é)multer.
skrylla, sv. dial., (atm. i sht)
Götalandsord, jfr skryllande, ytlig o. d.,
Ry-delius 1737, Götheb. Magaz. 1760 (’ytelig
och skryllande’), skryllig, skrymmande
1768. Betyd, ’ytlig’ (om kunskaper,
lärdom o. d.) utgår säkerl. från ’som
ser stort ut på avstånd’, varigenom
ordet till betyd, närmar sig sv. dial.
skolla, skulla, hägra, skifta i färger (se
hägra slutet), jfr no. ds., men även:
skrymma. Pågrundhäravsynas skrolla,
skrylla böra kunna förklaras som en
sammansmältning (kontamination) av
skotta o. skrymma; jfr skamper o.
trast o. se f. ö. under skrolla. -
Härtill sv. dial. skrylla, hattskrolla.
skrymma, Broocman 1736: skrymar,
1783: skrymmer, i sv. dial. även: finnas
i stort antal, se ut, tyckas, motsv. no.
skrymja, se stort ut, upptaga stort rum,
besl. med fsv. skrympt (neutr.) adj.,
omfattande, vidlyftigt?, ä. nsv. skrom
n., vad som skrymmer, massa, stomme,
sv. dial. skråm (-o-?), no. skruml, tomt
o. onödigt stort hus el. rum, da.
skrum-mel ds., da. dial. skromla, upptaga stort
rum; f. ö. utan säker anknytning. Med
tanke på sv. dial. skrovis (: skrov) kunde
hit också, med Torp s. 624, möjl. föras
sv. dial. skräm- el. skråmis, no. skrum
n., svampaktig, porös massa, som adj.:
lös, porös; jfr dock sv. dial. skrumma,
skorpa (som vb: lätt tillfrysa), vilket
är besl. med ägs. scrimman, skrumpna.
Otänkbart är f. ö. ej, att åtminstone no.
skruml osv. hör till no. skrumla, ge ett
ihåligt ljud,larma, ä. da.skrumleosv.,med
ungefär samma betyd.-utveckling som i
s kr al l e till skrälla. Jfr skrymsla.
skrympa, ett sent ord i riksspr., 1817
(ännu ej hos Dalin 1853), av ett fsv.
*skrimpa (jfr krympa av *krimpa,
ympa, av *impa = ty. impfen) = isl.
skreppa (ipf. skrapp; jfr klimp o. isl.
kleppr), draga ihop sig, avtaga, mlty.
schrimpen, mhty. schrimpfen. Hit höra
sv. dial. skrimp9 mager äng ~ skr amper,
mager häst r* skrumpen, 1732 (part.
pf. till det förr starka vb. *skrimpa), no.
skrumpa, stor mager ko, ty. schrumpfen,
krympa, torka ihop, osv. Da. skrumpe,
skrympa, beror kanske på anslutning till
part. skrumpen. Germ. rot skremp-; med
onasalerade biformer i skarp, skorpa.
Om växelformerna germ. krem p se
krympa, hremp se ramp o. rapp; med germ.
-nk se rj^nka, skrynka.
skrymsla, skrymsle, Mörk 1742-3:
skrymsla, Moberg 1815: skrymsle, ä. nsv.
o. dial. även skrumsla, jfr ä. nsv.
skryms-läs, sticka sig undan, söka undanflyk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
