- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
760

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skult ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avljuds-)form till scalpere (se halv o.
skölp).

skult, Arvidi 1651 (utan övers.), Växiö
1685: ’ett slagh på skulten’, i dial. även
skolt = no. skult, skolt, bergknöl, skalle,
isl. skoltr, benvalvet över ögat; besl.
med skulle (se d. o.).

1. skum, sbst., i ä. nsv. stundom
skum (= t. ex. vissa Uppl.-dial.) =
fsv., da., no. = nisl. skúm n., mlty.
schûm, fhty. scûm (ty. schaum); eng.
skum från nord. spr. Något ovisst, om
i sv. inhemskt el. lån från mlty.;
snarast dock det förra, varför bl. a. talar
det för de nord. spr. gemensamma
neutrala könet; ä. nsv. dock stundom mask.
(t. ex. Stiernhielm) på grund av
inverkan från ty. Det korta u-et i sv. o.
da. beror på vokalförkortning före m
o. ej, såsom stundom antages, på avljud.
F. ö. dunkelt; den vanliga härledningen
från roten sku, betäcka, är högst osäker.
- Härtill vb. skumma, fsv. skuma =
no. skuma, da. skumme, av germ.
*skumon; jfr mlty. schûmen, fhty. scûmen
(ty. schäumen), av germ. *skumian.

2. skum, adj., t. ex. Arvidi 1651,
Columbus Ordesk. = no. skum o. skum
ds., vartill ä. nsv. skum n., töcken,
dunkel, t. ex. Bib. 1541, sv. dial.: dunkel,
mörker, isl. skumt m., skymning
(sku-/ni?); till roten sku, betäcka, jfr lat.
ob-scu-rus, mörk; se skjul, sky o. jfr
h u m. Det sv. ordet kan äldst ha haft
u, som sedermera förkortats framför m;
jfr dalm. sköm. - Avledn.: vb. skymma;
se d. o. - Skumrask, 1648 (Smal.) =
no.; med oklar senare led. Förr
stundom även skummerrasket.

skumpa, springa smått o. tungt el.
med stötande rörelser (t. ex. om hästar),
det senare särsk. i vissa dial., fsv.: löpa,
springa, möjl.med sammabibetyd.(även:
skoppa, varom se Noreen Aschw. gr.
§ 235 l a anm. 1) = nisl. skumpa,
hoppa, röra sig stötvis, no.: stöta, da.
skumpe (i sht i no.-da.), jfr da. skumple;
i avljudsförh. till sv. dia.l.skimpa, hoppa,
gå tungt; jfr(?) grek. skambös, krokben t
(Falk IF Anz. 28: 72, Persson Indog.
Wortf. s. 156); se f. ö. skymf.

skunga, lokalt riksspr., väsentl. i
Gö-tal., ljuda starkt, dovt el. ihåligt, 1594;
’thett kyrkan skungade vidh’, jämte ä.
nsv. (t. ex. U. Hiärne), sv. dial. skungra
<~ skang- i ä. nsv. skonga (t. ex. Sv.
forns.), skångra (t. ex. Spegel), sv. dial.
skanga, skanga, skångra, jfr no. skångra
o. da. skingre, alltså germ. *skeng-, *sk<mg-,
*skung-, säkerl. jämförelsevis unga
ljud-härmande avljudsbildningar o. knappast,
såsom antagits, besl. med lett. skanigs,
ljudande, o. ännu mindre med lat.
ca-nere, sjunga, o. hane.

skunk, ett slags små rovdjur
(Viver-ridie), från eng. skunk, som uppgives
härstamma från det kanadensiska
indianordet seganku i samma betyd.

[skunk, sv. dial., böjning,
överkjortel, takskägg, skjul, läktare, delvis väl av
olikartat ursprung, se under skynke.]

[skunka, sv. dial., halta, se under
skinka slutet]

skur (regn-) - fsv. f., no., da. dial.
= isl. skur f., got. skura (windis), motsv.
fsax., fhty. scur m. (ty. schauer, även:
rysning), ägs. scur (eng. shower); i vissa
spr. även: stormby o. d. (jfr t. ex. got.),
av germ. *skurö-, * skura-, varav fin.
lånordet kuuro, skur, sjukdomsanfall (jfr
ffris. schur, sjukdom), stund; vanl.
sammanställt med litau. szidurys,
nordanvind, fslav. séveru, nord, norr, lat.
cau-rus (cörns), nordvästvind. - lä. nsv.
även neutr. - Ur och skur, se ur 2.

[skur, sv. dial., skjul, se under skjul.]

1. skura, förr (liksom i sv. dial.)
även ’banna, skrupensa’ (se nedan) o.
(liksom i fsv.) ’gnida’ - fsv., no. = da.
skui^e, mlty. schuren, mhty. schiuren,
schuren (ty. scheuern); från germ. spr.:
fra. écurer (varav eng. scour), ital.
sgu-rare; i avljudsförh. till isl. sköra, skura,
driva på, mhty. schorn, skrapa samman,
sopa, schurn, röra om i elden (ty.
schuren), ägs. scorian, avslå (egentl.: stöta
bort); jfr även skurk; väl r-avledn.
till en enklare bas sku i t. ex. sanskr.
sku-, peta i (tänderna) m. m.; se Persson
Indog. Wortf. s. 374 f. o. skura 2. -
Om det hithörande germ. *skurön,
sko-vel, se skovel, slutet. - Med avs. på
den i ä. nsv. o. sv. dial. uppträdande
betyd, ’banna, skrupensa’jfr till
betyd.-utvecklingen skrubb a ävensom under
s krupen s. Härtill sv, dial. skurbad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0848.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free