Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - svart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sved, fsv. svip f. o. n., svedja,
svedjeland = no. svid f. o. n., no.-da. sve (ej
i da.), till *swipa (= sveda 2) el. till
svaga rotstadiet av svida (germ.
*swi-pan). Jfr svedja. - Av sved komma
en del ortnamn såsom S ved en (egentl,
best. f.), t. ex. i Dalarna vid Falun o.
i Rättviks sn, varav resp. familjen.
Swedberg (såsom adelsnamn, med
vanlig förlängning, Swedenborg) o.
Svedelius.
1. sveda, sbst., från oblika kasus av
ä. nsv. svedhe Bib. 1541, fsv. svidhi m.,
sveda - isl. sviÖi, no. svide, till svaga
rotstadiet av vb. svida (germ. *swlpan)
såsom t. ex. fsv. bruti, brott, till bryta,
fsv. *frosi (- frossa 1) till fr y s a, fsv.
spuni (se spanad) till roten i spinna
osv. Med avs. på -a för äldre -e, -i jfr
t. ex. (utom frossa 1) anda, bjärna,
timma, våda osv. - Da. svie [-innehåller-] {+inne-
håller+} däremot ursprungligt i; se svida.
2. sveda, vb, 1609, av fsv. *svidha
- no. svida III, bränna, svedja;
avljuds-form till svida. - Da. svi(d)e ds. är
däremot = svida med urspr. f.
Swedberg, Svedelius,
Swedenborg (Sv-), familjen., se sved.
1. svedja, fsv. svipia, svedjeland, till
svida o. sveda 2; i övrigt är
bildningssättet flertydigt (denominativt el.
deverbativt). Jfr sv. dial. svea ds., av
fsv. svipa ds. - isl. svida, svedjande
o. d., no. svida, snarast avljudsbildning
till svida, men kan även fattas som
avledn. av svip (= sved).
2. svedja, vb, 1543: svidie (inf.),
bränna, väl ombildning av sveda 2 i
anslutning till sbst. svedja.
[sveg, sv. dial., svegryggad, se
svikta 1.]
Sveg, socken i Härjedalen, fsv. (fno.)
Svégh, Sveig(h) (Su-) - no. sveig, ä.
nsv. sveg, bukt, med syftning på den
starka krökning som Ljusnan gör
utanför den gamla kyrkoplatsen; se övriga
besläktade ord under svikta l o. jfr
till betyd. Arboga, egentl.:
åkrök-ningen. Modin Sv. 1m. XIX. 2: 40. -
Etymol. identiskt är bl. a. isl. sveigry
beteckning för en av gifta kvinnor
använd hög huvudklädnad med böjd form
(jfr till betyd, det ungef. likbetydande
isl. faldr till vb. fålla); om det möjl.
även hithörande fhty. sweiga, fähus,
boskapshjord, se Sperber WuS 6: 36.
svek, fsv. svek, ä. svik = isl. svik,
ä. da. sveg, ägs. swic n., av germ.
*swika-n.; jämte germ. *swiki- m. = ägs. swice,
fhty. swih, av svaga avljudsstadiet till
svika; med vanlig växling av neutral
a-stam o. maskulin i-stam; jfr bett,
drev (^ ty. trieb m.), grepp, sken,
skott, skred, slag, snitt, steg, sad,
såg (under suga), tåg 3. Fsv. svik o.
da. svig bero på anslutning till verbet.
Är vokallängden i mlty. swik, mhty.
swich säkert bestyrkt?
1. sven, fsv. sven, svcen, gosse, ung
man, tjänare, väpnare, gesäll = isl. sveinn,
gosse, ung man, tjänare, da. svend,
gesäll, mlty. swén, herde, svinaherde,
tjänare, fhty. swein ds., ägs. swdn ds., poet.
även: man, krigare (eng. swain, ung
man, från nord.), av germ. *swaina- -
ie. *suoi-no-, sannol. med Liden hos
Persson IF 2: 243 m. fl., avledn. av lokativen
*suoi av reflex, pron. *sue, *suo (se sig)
med samma suftix -n som i Ii tan.
sval-nis (*suoinio-), hustruns systers man,
o. i avljudsformen sin; besl. med sanskr.
svaydm, själv, ävensom med isl. svilar
plur., svågrar vilkas hustrur äro systrar,
grek. aélioi (*a-suelio-) ds., ävensom
fhty. gaswio, svåger, systers man; se
f. ö. svear, svåger, svär-, syster.
Grundbetyd, alltså: den egne, den till
huset hörande. - Ingår i ortn.
Sven-neby, fsv. Svenaby, av genit. plur.
svena; jfr sv. Karleby, Rinkaby,
Tägnaby (se särsk. d. o.). - I fråga
om betyd.-skiftningen ’gosse, yngling’ /%/
’tjänare’ jfr under dräng o, piga,
ävensom spän. mancebo, gosse, av lat.
man-cipium, trål. Svennevad i Nke utgår
däremot från fsv. Svinavadh till svin.
2. Sven, mansn. = fsv., (f)da. = isl.
Sveinn, fhty. Swein, jfr fty. Sweino,
Swéno; till föreg. Ingår t. ex. i ortn.
Svenseryd, Svenstorp (dock [-innehåller-] {+inne-
håller+} t. ex. Svenstorp vid Skara Vgtl.
avledn. Svenung, jfr fsv. Svenungstorp).
[Svennevad, ortn. Nke, fsv.
Svinavadh, se under det ej besl. sven.]
svensk, fsv. svcénsker - isl. svdénskr,
sénskr (med s. k. kombinerat u-omljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
