Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - timpel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
templé). - Samindoeuropeisk [-beteckning-] {+beteck-
ning+} saknas.
tio, fsv. tio = isl. tiu, no. tiet tio-,
jfr fsv. (sällan), fda. ti, da. ti; med
dunkelt i (snarast *tehul> teu^> tio): det
stundom framställda antagandet av
anslutning till nio tillfredsställer ej, då
även dess z är oklart; ävenså med
knappast nöjaktigt förklarat -o (-u):
anslutning till ordningstalet möjlig, men oviss
(jfr isl. ti-rédr, té-, 100 år gammal);
motsv. got. taihun, fsax. tehan, fhty.
zehan (ty. zehri), ägs. tien, ten (eng.
ten); motsv. lat. decem (jfr december,
decimal), grek. déka, san skr. ddca
m, fl. Enl. Hirt IF Anz. 9: 28,
Blan-kenstein IF 21: 110 m. fl. utgå de germ.
formerna från den ie.
konsonantstam-men *dekmt, tiotal = sanskr. dacat, jfr
grek. dekds (genit. -ddos; se d ek a d),
liksom fslav. deseti, litau. deszimtis m., fl.
från i-stammen *dekmti-; enl. Hirt vore
dessutom lat. decem osv., likaledes av
*dekmt, analogibildningar efter "septrn o.
*neiin (se sju o. nio). Annorlunda
Brug-mann Grundr. II. 2: 21, som i de germ.,
lat., grek. o. sanskr. formerna se ett
ie. *dekm, varvid det därur härflytande
germ. *tehun ombildats till *tehuni efter
*fimfi (jfr sju); emellertid beror, med
Osthoff MU 1: 130, bevarandet av /i-et
snarast på anslutning till ordningstalet.
Jfr f. ö. det nära besl. tjog. - En
av-Ijudsform anses vanl. föreligga i got.
-tehund (sibuntehiind 70, taihnntehund
100 osv.), vartill enl. somliga även -tan
i fsv. prcettan, tretton, osv., isl. prcettdn
osv., o. enl. andra även -tjdn i isl.
sjau-tidn osv. (se t. ex. under femton).
Dock ha vissa forskare, tidigast
Brug-mann, här i stället velat utgå från ett
sibunté (genit. plur.) -f- hund, tiotal (se
hundra); se v. Helten IF 18: 118 f.
o. där citerad litteratur. Emellertid
blir antagandet av ett talsubstantiv på
-unt (motsv. de grek. på -ad- av -nd-9
i (h)eptds, sjutal, osv.) ytterst
betänkligt, då dylika bildningar icke annars
äro kända i de germ. spr. (jfr i stället
isl. mund osv.). Ett försök att i
anslutning till Brugmanns tankegång lösa
svårigheterna se v. Friesen Rökst. s. 144,
vilken likaledes betvivlar existensen av
got. tehund o. med rätta även samma
avljudsform i -tan i fsv. pr oettan osv.
(se femton); jfr dock härtill Kock Ark.
38: 131 f. - Nsv. tie utgår från en form
ined akut; jfr Noreen V. spr. 3: 394
med litter. -Tionde, ordningstal, fsv.
tiunde = isl. tiundi, da. tiende, motsv.
got. taihunda, fsax. tehando, fhty.
ze-hando (ty. zehnte), ägs. téoda (jfr eng.
tenth), svag form till de annars direkt
motsv. grek. dékatos (av ie. *dekmto-),
fslav. desetu, litau. deszimtas. Med
annat suffix: lat. decimus, sanskr. dagarna-,
Jfr tionde, sbst. - Tiung, ä. nsv.,
tiondedel, i gamla bibelövers., t. ex.
’twå tiungar semlomjöl’.
tionde, sbst., fsv. tiunde m. = da.
tiende, i anslutning till ordningstalet
utvidgat av fsv. tiund f. (o. m.) = isl.
Hund f., tionde, tiondedel, en gammal
substantivering av fem. till
ordningstalet (i stark form). Även de västgerm.
spr. ha yngre anslutningar till
ordningstalets svaga form: fsax. tegotho,
fhty. zehanto (ty. zehnte), ägs. teogoöa,
téoda (eng. tithe). Alltså: tiondedelen
av inkomsten; efter lat. decima (pars).
tipp, Månsson Åderlåt. 1642:
örne-tipp = no. tipp, da., mlty., meng., eng.
tip, mhty., sydty. dial. zipf; med avledn.
Ity. tippel, ty. zipfel; möjl. en sekundär
germansk avljudsform (med
diminuti-viskt i) till tapp (jfr t. ex. klick:
klack, knirka : knarra, no. tigg :
tagg). Se även följ. o. nippertippa.
tippa, sv. dial., höna = no.; egentl,
locknamn (av samma slag som de
under kid o. tacka 1 anförda). Däremot
är väl sv. dial. tuppa avlett av tupp.
tiptop el. tipptopp, mycket fin el.
utmärkt, efter nyaste modet, ett under
de senare årtiondena inom vissa lager
brukligt modeord (nu i avtagande), även
i Tyskland, från eng. tiptop, av tip (=
tipp) o. top (= topp), egentl.: i
toppen av toppen el. dyl.
tira (slangspr.), titta, i ösv. dial.:
plira, i dial. även: glänsa, glindra =
no. tira, titta, glänsa, jfr fpreuss. deirit,
se, litau. dyru, dyréti, titta m. m. (jfr
Bugge PBB 21: 425), f. ö. besl. med
lånordet sira o. där anförda ord, t. ex.
no. tir, glans, i sv. dial.: öppning, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
