Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tomahawk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyckönska någon som inköpt en tomt
för att där uppföra ett bo, el. snarare
helt enkelt: lycka i bo o. å tomt.
1. ton (rymdmått), t. ex. 1821, från
eng. ton, egentl.: tunna o. identiskt med
d. o.; sedermera som skeppslast om
vikten av en stor, med tunga föremål
fylld tunna.
2. ton (mus.), fsv. tōn(e), tōna = isl.
tónn, not, tóni, ton, da. ton, från mlty.
tôn = mhty.(ty. ton), av lat. tonus
(fra. ton), av grek. tónos, spänning,
sträng, ton m.m., jfr sanskr. tāna-,
tråd, ton, egentl.: spänning, spänt
föremål, till ie. roten ten i tänja, tanig,
tunn; jfr tenor. Enl. somliga är dock
grek. tónos i betyd. ’ton’ ett annat ord,
urbesl. med lat. tonāre, åska (se
dundra). — Angiva tonen, jfr ty. den
ton angeben, dvs. (egentl.) melodien.
Från musiken härstammar även uttr.
god ton, den goda tonen, motsvar.
i ty. osv., efter fra. (le) bon ton. I
överförd anv. dessutom i färgton,
motsvar. i ty. osv., efter fra. ton de couleur;
jfr till betyd.-överföringen t. ex. uttr.
skrikande färger o. under gräll.
- Härtill vb. tona, egentl. infört av
fosforisterna (o. andra nyromantiker,
liksom t. ex. trona), Atterbom Phosph.
1810: ’genom dalen tonar fram min
röst’, C. F. Dahlgren Phosph. 1911, Sv.
lit.-tidn. 1813: öfvertona, Stagnelius o.
1815: ’fogeln tonar’; mera enstaka, i
nu obr. anv., dock tidigare Frese 1714:
’tohna fram ett Sorge-qwill’ o. 1724:
’tona och spela’, Thorild 1791 ’Tonat
öfver ämnen’.
[Tonbyn, ortn. Dalsl., se under
Tuna.]
tonfisk, Thynnus vulgaris, Rothof
1762, stundom tun- (1620: thynnefisk),
från ty. thunfisch, möts v. fra. thon
osv., av grek. thýnnos, väl lånord (från
semit. spr.?).
tonnage, 1776, ytterst från fra. =,
avledn. av tonne, tunna; alltså egentl.:
antal tunnor.
tonsur, på de katolske andliges
hjässor = ty. osv., av lat. tonsūra,
klippning, till part.-stammen tons- i tondēre,
klippa, raka (av *tomd-: grek. témnō,
skär, osv.).
tonår(en), dvs. levnadsåren mellan
tretton t. o. m. nitton år, M. L.
Forsells dagboksant. 1843, antagl. av
inhemsk upprinnelse, jfr götal.-dial. tanår
i samma betyd., o. ej, såsom väl i allm.
antages, efter eng. teens i she is in her
feens o. d. (jfr eng. thirteen, 13, osv.).
— I annan anv. redan Bureus o. 1602:
’The try tånåren eller Gyllenetaleth’.
topas, Var. rer. 1538: topass, Bib.
1541, förr även tópas, t. ex. Lucidor, i
äldre tid också topaz m. m. = ty.
topás (mhty. topâze) osv., av grek. tópazos,
enl. antikens uppgifter efter ön Topazus,
som vanl. identifierades med Ceylon,
men enl. Plinius var belägen i Röda
havet; dock osäkert. — Förr även
använt som ett slags smeknamn på en
dryck av jamaikarom, alltså = jamare
i detta ords äldsta betyd.
Topelius, finnl. familjen., förr:
Toppelius, efter gården Toppila.
topograf = ty. topograph osv., av
grek. topográphos, ortsbeskrivare, till
tópos, ort (av omtvistat urspr.), o.
gráphein, skriva (se biograf osv.).
1. topp, interj., Karl XII Bref (som
bekräftelse på en överenskommelse) =
da., ty., av fra. tope, till vb. toper, hålla
emot (i spel), samtycka till, av span.
topar; enl. somliga av germ. ursprung.
— Tidigare, 1688 som ren interj. (i
slutet av skåltal) o. även sedermera i
likn. anv.; i dessa fall snarast rent
imitativa bildningar (av samma slag som
hipp, hopp o. d.).
2. topp, fsv. topper, tupper = isl.
toppr, no. topp o. tupp, da., mlty. top,
fhty., ty. zopf, ags. topp (eng. top); i
fsv., isl., ä. da., ty. även ’hårtofs,
pannlugg’ o. d., i bl. a. ä. nsv. o. mlty.
dessutom ’huvud’ o. i fgutn. (tuppr) o. ä.
da. om ett slags spetsig kvinnomössa;
av germ. *tuppa-; sannol. av imitativ
natur, varför tala de oregelbundna
avljudsformerna tapp o. tipp (jfr
enahanda förh. under tep o. tåp). Från
germ. spr. bl. a. ffra. top, hårtofs, vartill
tupé. Etymologiskt identiskt med tupp;
jfr tiptop o. tofs. - Från topp till
tå, t. ex. R. Foss 1621 = da. fra top
til taa; i betyd, ’huvud’ (se ovan); jfr
ä. nsv, frå foten np til tåpp Kolmodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
