Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tutta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. två, tvätta, fsv. pva, dels stark
böjn.: ipf. pwö (med analogiskt w för
*/?ö), pwögh (med gh från plur., jfr
slog: slö), part. pf. pwaghin (-ce-), o.
dels svag: thwadhe, -dd-, men ej i part.
pf.) = isl. pvd (ipf. po o. analogiskt
pvö), da. to (= skån. to(a); av fda.
thvä såsom räkneordet to av tvä), svagt
böjt ~ got. pwahan, st. vb, fsax.
thwa-han, mlty. twagen, dw-, fhty. dwahan,
tivahan (sydty. zwagen, med -g- från
ipf. o. part. pf.), ägs. pwéan; jfr fpreuss.
twaxtan, badkvast; f. ö. blott osäkra
anknytningar. Jfr t va g a l, 2, tvål,
tvätt. - Två sina händer i
betyd-’fritaga sig från ansvar’, efter Matt.
27: 24, där det omtalas, huru Pilatus
’tog vatten och tvådde sina händer för
folket’ för att symboliskt beteckna att
han var ’oskyldig . . i denne rättfärdige
mannens blod’. - Ett omljutt particip
av vb. två ingår i ortn. Utvängstorp
Vgtl., fsv. Otwceghensthorp, till personn.
Otwceghin, egentl, tillnamn med betyd,
’den otvagne, icke tvättade’.
2. två (räkneord), med minnen av
den gamla böjningen, dat. tvem, t. ex.
i Bib. 1541 o. Lag 1734, fsv. tvä = no.
tvo, ä. da. tvåa, da. to (av tvä som vb.
to av thvä); egentl, ackus. mask. (o.
delvis kanske även nom. o. ackus. fem.)
till fsv. tve(r), f. tvä(r), n. tu (se tu) =
isl. tveir, ivder, tvau, got. twai, twös,
twå, fsax. twéne (jfr under tvenne),
twå, twé, fhty. zwéne, zwö o. zwä, zwei
(ty. zwei alltså egentl, neutr. liksom
t. ex. sv. tu), ägs. twégen, twå, tu o.
twå (eng. two, twain), av en ie. stam
*duo- osv. i lat. duo (jfr duett; ffra.
dous, fra. deux, jfr sinkadus,
tröja-dus), grek. dy ö, dy o, sanskr. d(u)vå(u),
f. o. n. dvé, fir. da, da, ddu, f. di, di,
fslav. d(u)va, d(u)ve, litau. du, f. dvi, osv.
Jfr tolv, tu, Tuhundra, tve-, tvegge,
tveka, tvenne, tvilling, tvist,
tvivel ävensom tjuga. - Tvåa i
kortspel kallas hos Bellman tua(n), se tre
o. tu.
tvål, i ä. nsv. även neutr. t. ex. U.
Hiärne, fsv. thväl n. (o. m ?) ds. = isl.
pvdl n. ds. - got. pwahl n., bad, fhty.
dwahal ds., mhty. dwahel, badkar, ägs.
pwéal n,, m.? tvätt? av germ. *pwah-la-,
urgammal Z-avledn. till *pwahan (-
två) såsom i t. ex. avel el. med (väl
i vissa fall sekundärt) konkret betyd,
(såsom i det nord. ordet) dravel,
ska-vel, sovel, vagel. - Därjämte fsax.
thwahila f., handduk, tvättlapp, mlty.
dweile, dwéle (varav da. dveil, dvcel,
skurtrasa, svabb) = fhty. dwahil(j)a
m. m. (ty. zwehle, quehle). Från germ.
spr.: fra. touaitle, handduk (eng. towel).
- ’Tvål’ betecknas i da. med
(toilet)-scebe; se såpa.
tvång, fsv. pvang f. (jämte pvange,
blott i rimslut) = fgutn. puang n., no.
tvang m., da. tvang, mlty. dwank (-g-)
m., fhty. gidwang (ty. zwang), till
tvinga. Härjämte, bildat av
presens-stadiet, fsv. thving f., betryck, tvång
m. m., jfr fsax. gethwing n. osv. Jfr
till bildningen skall: fsv. st. vb. skälla,
skalv : skälva, språng : springa,
varp : fsv. st. vb. vcerpa, varv : fsv. st.
vb. hvcerva, vrak : vräka. Se även
tvang.
[Tväbäck, ortn. Vgtl., se tve- slutet.]
tväng, (dial.), skorem, fsv. sköthvcenger
= isl. pvengr ds., no. tveng, da.
sko-tvinge, motsv. ägs. pwang m., f. (eng.
thong), pweng f.; jfr mliy. dwenge,
doppsko m. m., ty. zwinge ds., även: skorem,
klämma; av germ. *pwangi-,
parallellform till tvång, till tvinga.
tvär, fsv. pvcer (o. pvar), tvär, motig,
ovänlig = isl. pverr, da. tvcer ds., got.
pwairhs, vred (egentl.: vriden; jfr
vresig), fsax. thwerh, tvärvänd, fhty. dwer
(ty. zwerch- i zwerchfell, mellangärdet;
quer av tw- liksom det besl. quirl, visp,
av twirl); eng. thwart från fnord.pwcert;
av germ. *pwerha- = ie. *luerko-, som
förhåller sig till ie. *lerk- i lat. torquére,
vrida (se tårta), sanskr. tarku-, spindel,
jfr grek. dtraktos ds. (egentl.: vävaren
el. dyl.), som t. ex. *sue- till *se- i (orden
för) sex el. som got. swes, egen, till
sig, el. som isl. svefn, sömn, till litau.
säpnas osv. Om en enklare bas tuer
se tör el 1. - Tvärs, fsv. pvcers =
no. tvers, da. tvåors, mlty. dwers (som
adj.), mhty. twerhes, ägs. pwéores osv.,
adverbiell genit. av samma slag som
flux, förgäves, invärtes, längs,
strax. - Tvärt, fsv. pvcert, tvärt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
