Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tvätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som Walde anser s. 797) det av Wood
hit också ställda fhty. githiuti, som ger
akt el. förstår, som sbst.: uttydning, då
väl detta ord hör samman med tyda,
tolka osv., vilket ej med Wood får
förbindas med ovan behandlade ordgrupp
utan är en avledn. av isLpjöÖ, folk osv.
- Ordet, som ej upptages i äldre
ordböcker (ännu ej ens hos Dalin 1853),
uppträder i litteraturen såsom reflex.
(ty sig till) hos Strandberg 1857; ty till
däremot först i början av 1890-t. (SDS
1892, P. Rosenius osv.); o. har dels
upptagits från dial. o. dels lånats från
no., no.-da. (Ibsen, Bj0rnsen) el. da.
Jfr E. Ljunggren Festskr. t. Sdw. s. 355.
- Om det obesl. ä. nsv. té sig till, ty
sig till, se under töja; jfr även under
ty 2 slutet.
tycka, fsv. pykkia (ipf. potte, sedan
thykie) = isl. pykkja (ipf. potta), da.
tyckes, med nord. -kk- av germ. -n/c- -
got. pugkjan (ipf. puhta), fsax. thunkian,
fhty. dunken (ty. diinken), ägs. pyncan
(eng. think, även motsv. ägs. pencan,
tänka); opers, vb; av samma germ.
stam *punk- som tycke (se d. o.) o. i
avljudsförh. till tänka, tack, täck o.
täckas. Jfr följ., tyck mycken o.
ty k e n. - Den äldre imperf.-formen
fsv. potte kvarlever i vissa dialekters
totle; jämte tötte (fsv. thötte) med
ana-logiskt ö. - Fsv. har i regel opers,
konstr. mik (mcer) pykkir. Sv. lyckas,
fsv. pykkias, beror bl. a. på inflytande
från synas o. från lat. videtnr. -
Tycka om, redan i fsv., men där i
regel tillsammans med bestämning (illa,
cenkte osv.). - Jfr A. Lindqvist Gramm.
o. psyk. subj. s. 102 f.
tycke, fsv. thykke n. o. f., tycke,
mening, behag, gunst m. m. - isl. -pykki
(i t. ex. mispykki n.), no. tykkje n., cla.
tykke, till vb, pykkia, men möjl. ej
bildat direkt till verbet utan kanske avlett
av det ungefär likbetydande fsv. pokke
= isl. pokki m., urnord. *pnnkan-.
Andra bildningar av samma stam: fsv.
thykkia, ds. som tycke = isl. pykkja-,
o. isl. pötti m., missnöje, av urnord.
*punhtan-. Jfr ty c k mycken o. ty k e n-
[tyckla, osv. dial., ofta, se tjock
(slutet).]
tyckmycken, Columbus Ordesk.:
lyc-kemycken o. från nyare tid t. ex.
Grusenstolpe St. o. förh. 1842: ’den
tyck-myckne . . Reuterholm’, jfr ä. nsv. sbst.
tyckemycke Schroderus 1638 samt uttr.
låta sigh mykit tyckia, göra sig stora
inbillningar, 1558, 1582 osv. Jfr ty ken
o. mycken.
tyda, fsv. pypa, tyda, meddela,
betyda m. m. = isl. pyöa ds., da. tyde,
tyda, uris. bithioda, mlty. dåden, fhty.
diuten, tyda, betyda m. m. (ty. deiiten),
ägs. gepiedan, översätta, av germ.
*peu-dian, avledn. av germ. *peudö-, folk (se
Tjust, tysk) =got.piuda, fsax. thiod(a)
(bl. a. i landsn. Detmold av Theotmalli,
här väl i betyd, ’huvud-, stor’ liksom
pjöÖ- i isl. pjödvegr, alltså ’det stora
tingsstället’, o. person n. Didrik, se
dyr k), fhty. diota, ägs. péod, isl. pjöd
(no. dial. tjo n.), runsv. -piup i
Sve-piup (se under svear), motsv. osk.
touto, stat, gäll. Teulo- i namn (t. ex.
Teutones, teutoner, ett keltiserat germ.
folknamn, jfr fda. Thijthesyscel Jutl., nu
Thy, med Thisted), fir. tuath, folk, lett.
tauta, litau. Tanta, bl. a. om Tyskland,
m. m.; vartill got. pindans, ägs. péodén,
konung (bildat som fsv. dröt(t)in under
drott, got. kindins, ståthållare, under
Kind, lat. domimis, herre, under
domino, osv.); till ie. roten tu, svälla,
bli stor o. d., varom se under tumme,
tusen. - Vb. tyda betyder alltså:
göra folkligt el. begripligt för folket. -
Annorlunda, men oriktigt \Vood Mod.
Phil. 5: 280 (se under ty till).
tyfon, häftig virvelvind- fra. typhon,
eng. typhoon, från grek. typhon ds.
(jämte -os, -Ös), till typhö, egentl.:
kommer att ryka, i avljudsförh. till
typhos (se tyfus) av samma ieur. rot
dhubh som i döv (se f. ö. d. o.),
utvidgning av dhu i ie. dhumo- = lat.
fumus, rök (se under dun).
tyfus, Afzelius 1795, av grek. typhos,
av Hippokrates använt om sjukdom
förenad med omtöckning av medvetandet,
egentl.: töcken, kvalm, d un st, rök; se
närmare föreg. - Härtill: tyfoidfeber,
egentl.: tyfusartad el. tyfusliknande till
eldos, utseende (se idyll).
tyg, don, verktyg o. numera i sht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
