Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ortn. på -inge s. 226), ofta lagt till
per-sonnamnsstammen i stympat skick o.
särsk. allmänt på frisiskt o. lågtyskt
område, varför det icke är osannolikt,
att namnen äro lånade därifrån: vnord.
Töke synes i alla händelser enl. Lind
ha kommit från Danmark. - Ett
annat, men osannolikt förslag se Noreen
V. spr. 3: 90 n. 6. - I Sv. har namnet
vunnit en viss spridning genom Tyko
Brahe.
tykännas, ha svårt att känna igen,
av tgrkännas (även: vara blyg), jfr sv.
dial. törkännas, torkännas vid ds., fsv.
törka>nnasik(tor-,t(h)ol-\ifris\.torkendr,
till prefixet for-, fsv. även tör- (med
R-omljud), som betecknar svårighet o. d. -
isl., no. for-, got. tuz- (i t. ex. got.
tnz-wérjan, tvivla, se under v är i n g), fhty.
zur, ägs. tor- = sanskr. dus-, grek.
dys-(jfr t. ex. sv. dy s pep si, svår
matsmältning), ir. do-, du-, armen. t-. Om
utvecklingen av det germ. prefixet
tuz-i nord. spr. jfr Kock Ark. 15: 353.
tyla, sv. dial. o. ä. nsv., vara lustig,
nöj sa, se tule.
tyll, Dagl. Alleh. 1808 = da. tyl, ty.
tull, från fra. tulle, efter staden Tulle,
där detta tyg först skall ha tillverkats.
Jfr de på samma sätt uppkomna
tygnamnen damask, kalikå, kambrik,
kretonn, madapolam, muslin,
nan-king, sin dal.
[tylla, sv. dial., grantelning, se
tull 1.]
tympanon, t. ex. Heidenstam, se
under timpan.
tyna, Schroderus Gom. 1640: ’förgås
(tynes bort)’, Stiernhielm: ty nes (af) o.
ty ner, Verelius 1681 som övers, av isl.
tyna o. ty nast; utgående från den refl.
anv. i betyd, ’förgås, fördärvas’ = sv.
dial. tyria, plåga, slå, dräpa = isl. tyna,
fördärva, no. tyna, även: förlora, ä. da.
tyne, ödelägga, mista, fsax. giliunean,
göra orätt mot, ägs. tienan, plåga, av
germ. *teunian, avledn. av sv. dial. tyn,
plåga m. m., isl. tjön n. (i fno. även f.),
som länder till skada el. ödeläggelse,
jfr fsax. tiono m., skada m. m., ägs.
téona m., téone f. ds. (eng. teen,
förargelse, bekymmer), av trots flera
förklaringsförsök dunkelt ursprung (litter.
se Falk-Torp s. 1570). I svenskan till
betyd, påverkat av tvina.
tyngd, fsv. thyngd - isl. pyngd, da.
tyngde (med yngre -e liksom bredde
osv.), av germ. *pungipö, till tung,
liksom höj d till hög, längd till lång osv.
typ = ty. type, av fra. type, av grek.
ty pös, slag, sedan: det genom slag
fram-bragta, t. ex. prägel på mynt, varefter
betyd.: urbild, mönster, till typtö, slår.
Jfr stereotyp.
Ty(r), gudan. = isl. Tyr, fhty. *Ziu,
*Zio o. ägs. Tiw (i sammans.); antingen
av urgerm. *Tluz, av *Tieuz = ie. *dieus,
jfr sanskr. dyäus, himmel (Dyäuspita,
fader himmel), grek. Zeus (*diéus), lat.
Ju(ppiter), av Ju- (*dieu; egentl,
voka-tivform); el. av urgerm. *Tiwaz, av
*Teiwaz (i fi. lånordet Runko-teivas,
gudanamn) - ie. *deiuos i (de i alla
händelser med föreg, nära besl.) lat. dlvus,
gudomlig, o. dens, gud (egentl,
växelformer från samma paradigm), litau.
devas, gud, o. isl. tifar, gudar; till en
vida spridd rot med betyd, lysa, med
olika rotstadier i lat. dies, dag, grek.
dialos, skimrande, sanskr. di-, lysa osv.;
se f. ö. sira o. Ti d a n. Grundformen
germ. *Tlivaz har vissa formella
företräden; å andra sidan vill man blott
ogärna skilja det germ. gudan. från de
lat. o. grek. gudanamnen. Jfr f. ö.
tisdag samt Tiveden, t i bas t ävensom
senast M. Gahen Le Mot »Dieu» en
Vieux-Scandinave, med rikhaltig
litteraturförteckning (Cahen ansluter sig till
de forskare, som utgå från germ.
*Tl-waz).
Tyra, kvinnon., i nsv. väl från da.,
av fda. Thyri, Thyre, runda, purui (=
ruiisv.) = fsv. Thyre, med f-omljudd
stamvokal, motsv. det ytterst sällsynta
isl. porvé; av gudanamnet por (se Tor)
o. urnord. wih-, grammatisk växelform
till wig- i Hedvig, Ludvig; se f. ö.
envig o. Ludvig. Alltså ej
sammansatt med fsv. vi, helgedom, isl. ve (se
Vi). - Möjl. ingående i fsv. ortn.
Thyre-tuna, nu Tortuna Vstml.
tyrann, ä. nsv. även ti-, fsv. tyran
(ti-) = ty. tyrann osv., ytterst av grek.
tyrannos, herre, härskare, sedan: tyrann,
av omstritt ursprung. - Med avs. på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
