Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända 1). I (götal.) dial. ’alldeles’ (dä
va änna så), ’mycket’ (änna bra), ’just’
(änna na), motsv. i no. dial.
[Ändesta, ortn. Vstml., se under det
dock ej dithörande ända 1.]
ändra, t. ex. Lucidor, förr även andra
t. ex. A. Oxenstierna, Dahlstierna, jfr
fsv. förändra, vanligt även i ä. nsv.
(ännu alternativt hos Serenius 1741 o.
i psalmb.; även i vissa dial., t. ex. smal.),
motsv. da. cendre, forandre, från ty.
änder n (mhty. endern, änder n) o. mlty.
voranderen; avledn. av t}^. änder (osv.),
annan (se d. o.). Jfr lat. alterare ds.:
alter, annan.
ändå, fsv. cen pä, då ännu, även då,
ändock (som konj.: om ock, ehuru), uen
po (ät), även om, motsv. isl. ennda, och
dock, o. enn po; av dels fsv. cen = än
2 (se d. o.) o. dels fsv. cen, och, men
= isl. en(n) ds., besl. med likabetyd,
f sax. endi, fhty. en ti, unti, -a (ty. und,
och), ägs. and, end (eng. and); f. ö. med
blott osäkra anknytningar + dels då (se
d. o.) o. dels fsv. po, isl. po, dock
(ety-mol. = dock, av germ. *pauh), om vars
utveckling till -pä (== -då) se Kock Sv.
ljudh. 1: 292 f. (med litter.). - I ä. nsv.
även ’till o. med’, t. ex. Gustaf II Adolf.
äng, fsv. ceng = isl., da. eng, av germ.
*angiö-, besl. med mlty. anger, fhty.
angår, gräsmark - fsv. -anger, vik (se
köping, V ä c k e l s å n g o.
Ångermanland), egentl.: böjning, krökning, till
ie. roten ank, böja el. kröka sig, varav
även grek. dnkos n., dal, ankon m.,
armbåge, osv.; övriga släktingar se under
ängel 1. Med avs. på
betyd.-utveck-lingen jfr van g: ie. iienk, böja el. kröka
sig, lat. campus: grek. kämpe, böjning,
polska laka, äng, litau. länka, dal: litau.
lenkti, böja (sig); se även under dal o.
val l (besl. med lat. vallis, dal). - Ty.
har i stället wiese, av fhty. wisa, i
av-Ijudsförh. till isl. veisa, pöl, sump (se
ve s a); jfr till betyd. ir. cluain (av ie.
*klo(p)ni): litau. szläpti, bliva fuktig.
Om eng. meadow se det etymol.
identiska m a d. - Ängs sk är a, Serratula
tinctoria, se skära 3.
änga, sv. dial., andtäppa, ä. nsv.
äng(i)a, fsv. cengia - fda. cengice, av
ur-nord. *ang(u)iön, till sv. dial. ang, trång,
osv. (se ange r) som t. ex. lät t j a till l a t,
väta till våt osv. - Parallellbildningar
av samma adj.: ä. nsv. ange, fsv. ange
ds., av urnord. *ångan-; fsv. cenge n. =
fda. cenge ds., av urnord. *ang(u)ia-;
fsv. cenger n. ds., av urnord. *ang(u)iR,
s-stam; ävensom sv. dial. angå, trycka,
fsv. cengia (se ängsla).
[änga, sv. dial., trycka, se föreg. o.
ängsla.]
ängd, trakt, nu nästan blott poet. o.
högtidl., Bib. 1541: egnd, Gustaf II Adolf:
engd; efter Ity. jegen,jegenode = mhty.
gegen(d)e, gegenote (ty. gegend),
översättning av fra. contrée (eng. country,
land), ital. contrada, trakt, egentl.: det
som ligger mitt emot (se f. ö. genom
o. kontra-). Påverkan från Ity.
föreligger även i da. egn, trakt, formellt =
ä. da. egn, egendom, besittning, fsv.
éghn, isl. eign, av germ. *aigni-, bildat
till *ai%an (= ega) liksom t. ex. syn
till se osv. - Under 1600-t. stundom
med bibetyd. av ’slätt, öppen vid plats’;
utan denna dock t. ex. hos Schroderus
Com. 1640 (i den tyska texten: Gegend).
Av Columbus betecknat som ett
talspråksord, som borde upptagas i
skriften. I vanligt tal har dock ordet säkerl.
aldrig hört hemma. Det förekommer
ej i NT 1526, som i stället har
landsända, land, landskap. Möjl. är det en
nybildning av bibelöversättarna.
ängel, fsv. cengil = isl. engill, da.,
fsax., ägs. engel, fhty. engil (ty. engel),
got. agg Hus, från grek. dngelos (varifrån
även lat. ängelns, som möjl. är det
närmast långivande språket);
egentl..’budbärare (jfr sanskr. dngira-, om ett slags
mytiskt väsen). Eng. ängel har påverkats
av ffra. angele (varav fra. ange). Till
väst-germanerna kom väl ordet från goterna;
till Norden genom engelska o. tyska
missionärer. Jfr evangelium. - Förr
icke sällan (liksom orden ’helgon’, ’de
heliga’; se män) i svordomar, t. ex. ä.
nsv. (dial.) Gudz hnnglade Prytz 1622,
av *Guds ängla död (förf. 1600-t.:s sv.
s. 54); jfr skån. hille dö under män o.
likartade uttryck på -de (av död) under
vaserra. - En ängel går genom
rummet, om plötsligt inträdande
tystnad i samtal o. d., motsvar. da. der fly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
