Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ökänd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stund (mellan måltidstimmarna), mel-
lanmål = isl. eykt f., no. øykt i likn.
betyd., jfr da. dial. øttønder, mellanmål
(av ökt o. undarn, se d. o.), av germ.
*jaukiþō, till stammen i ök el. ett
därmed sammanhängande verb *jaukian (=
isl. *eykja), egentl.: påselning el.
förspänning, sedan om tiden el. arbetet
mellan två dylika handlingar (så Lidén
muntl. 1880-t., jfr Falk-Torp under øgt).
Alltså av samma slag som t. ex. sanskr.
sam-gavá, förmiddag, egentl.: tid då
korna drivas samman, el. grek.
bou-lytón-de (Odyss. IX, 58: ’men när det
led mot den tid, då man oxarna löser
från oket’), osv. Se f. ö. ok. - Ett
annat, med tvekan framställt, icke
antagligt förslag se Noreen Ark. 6: 314.
ökänd, t. ex. Sahlstedt 1773, fsv.
ödhkænder, lätt känd el. igenkänd, på ett
utmärkande sätt känd = isl. auðkendr,
da. dial. åkjendt, av fsv. ödh-. lätt, osv.,
varom under ödmjuk.
öl = fsv. n., även: dryckeslag, gästa-
bud (kvar i nsv., jfr nedan) = isl. ǫl,
da. öl, fsax. alo-fat, ölfat, mholl. ale,
mhty. alschaf, ölfat, ags. ealu (eng.
ale), av germ. *aluþ, jfr ags. genit.
ealoð, isl. ǫldr (genit. oldrs), öl, dryckes-
lag, fsv. dat. plur. öldum, ävensom finska
lånordet olut, öl, som är lånat från germ.
el. balt. spr.; motsv. litau. alùs, fslav.
olŭ, vilka stundom betraktas som germ.
lånord, (jfr i så fall motsvar. förh. vid
malt, medan omvänt humle lånats från
slavo-balt. spr.). Alltså ett samgermanskt
ord, liksom också t. ex. malt o. vört.
Besl. med lat. alūmen (se alun), möjl.,
med förf. Ark. 7: 166, av *alusmen, till
ie. *alus, även i isl. ǫlsaðr, mätt av öl,
vid sidan av ǫlvaðr; jfr även K. F.
Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 135.
leur. *alut, *alus synas ha betecknat ett
jäs- el. garvämne, varefter drycken
uppkallats. — Betr. övergången av germ.
nomin. *aluþ till *alu (med bortfall av
þ i slutljud) se ett likartat fall under
hjälte. - Förr ofta i sammans, med
betyd, ’drinkare, fyllbult’ såsom ölholk,
-hund (motsv. i fsv. o. ä. da.), -påse, -so,
-svin, -säck, -tratt; andra likbetydande,
särsk. under 1600-t. ytterst vanliga
bildningar uppräknas under fyllbult. —
Sedan fsv. tid f. ö. vanligt i sammans,
i betyd, ’gästabud’, t. ex. barnsöl (=
fsv. = sv. dial., da. barsel), gravöl (fsv.
gravaöl), slåtteröl, taklagsöl, sv. dial.
brötöl (vid linbråkning), flyttöl, handtaks-
o. jaköl (vid trolovning), kyrkegångsöl
(körre-, motsv. i ä. sv. o. i fsv.
kyrkiogangsöl), liköl, sporröl (hästridning med
välfägnad, då brudgummen hämtas till
bröllopet, väl nu †), välfariöl, osv. dial.,
bröllopsfest i brudens hem, ystöl, är(v)esöl
(vid begravning, fsv. ærvisöl), fsv.
bruþlöpsöl, giftaröl (i samband med brudens
bortgivande o. bröllopet, jfr finnl. dial.
gåvöl, trolovning) m. fl., jfr isl.
jóladrykkja osv. (se jul slutet); samtliga
syftande på gästabud av mera officiell
natur, varvid drickandet urspr, hade
religiös innebörd. — Lära el. visa någon,
var David köpte ölet, lära ngn veta
skäms, Celsius 1720 osv., även i dial.,
motsvar. i no.-da. o. da., efter lty. wisen
wor Bartel de mostert halt, ty. zeigen
wo Bartel most holt ds.; dessutom i
no.-da. ’han ved hvor David kjøbte øllet’,
om en slug person, motsv. ty. ’er weiss,
wo Bartel most holt’ ds.; en förmodan
om orsaken till att ty. Bartel i nord.
spr. utbytts mot David se Falk Sprogets
visne blomster s. 32; f. ö. av trots
framställda tolkningar dunkel upprinnelse;
se närmare Hjelmqvist Förn. o. familjen,
s. 24. — Ölbärma, allmänt götal.
dialektord, öldrägg, (under)jäst, i ä. nsv. hos
I. Erici o. 1645 o. ännu Lindfors 1824; till
sv. dial. bärma, 1637, 1640, Grubb 1665,
f. ö. mest i syd- o. västsv. källor t. ex.
Weste 1807, O. Hansson 1884 = da.
bærme (förr även barm), no. berm, från
mlty. berm, barm (varifrån ty. bärme)
= ags. beorm(a), av germ. *berma(n)-,
till ieur. bher i lat. fermentum,
jäsningsämne, besl. med lat. ferveo, sjuder, mir.
berbaim, kokar, osv., o. avlägset även
med brygga 1. Betyd.-paralleller se
under göra. Drägg, jäst o. götal.-dial.
gär(d) = da. gær (ä. da. gierd), isl. gerð
(se göra o. Tilläggen) äro däremot
inhemskt nordiska ord. — Ölost, K.
Stobaeus 1725, Linné 1735 osv., Blanche
1864: ’ölost är nog bra, men inte gör
den många menniskor glada’; synes
försvinna på 1880- o. 90-t., då rätten redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
