Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österplana ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
överljutt, se under högljudd.
överlopps, i uttr. til ovirlops (ivir-
osv.), som är över el. övrig, jfr ovirlops,
överskjutande, till fsv. ovirlop
(ivir-), överflöd, ä. nsv. öfverlopp (i
flera betyd.), från mlty. overlôp; jfr
över o. lopp. – Samma ord är även
fsv. ovirlop, däck, ä. nsv. öfverlopp m. m.,
den till 1700-t. vanliga beteckningen för
’däck’ (se d. o.).
överlägga i betyd, ’överväga,
eftertänka, rådslå’, fsv. ovirlæggia = da.
overlægge, efter mlty. overleggen,
avlägga räkenskap, överväga, även: lägga
till last – ty. überlegen (i betyd.
’eftertänka’ först sl. av 1600-t.). Av omstridd
o. alltjämt rätt dunkel betyd.-utveckling.
Enl. Falk-Torp närmast från betyd.
’sammanräkna’ el. ’avsluta en räkning’;
jfr i så fall vissa ex. hos Sdw. o. t. ex.
ä. nsv. ’öffuerlagt sina vpbörd och sina
vthgifft’ G. I:s reg., ’offuerlegger
bekostningen’ Bib. 1541 (där Luther har
überschlägt); möjl. med syftning antingen
på de över varandra lagda räknestenarna
(jfr kalkulera under kalkyl)
el. på karvstockar som läggas på
varandra för att jämföra skårorna. Dock
föga troligt. Kanske snarast en absolut
anv. av uttr. ss. (ä.) ty. rechnung,
rechenschaft legen el. andra, där objekten
bortfallit (som i värpa o. d.), jfr sv. lägga
råd, isl. leggja hug á d o. d.; ’över’ (over,
über) kan bero på anslutning till verb
ss. ’övertänka’, ’överväga’ o. d.
övermage, y. fsv. öffuermage 1508
(jfr öwormaghe o. 1375), fsv. ovirmaghi,
-a, ovormaghi (även oghor-, ughur-,
med gh, dvs. ᵹ, av w såsom i stuga
av stuwa), fgutn. oformagi, person som
ej nått myndig ålder, egentl.: oförmögen,
av den nekande förstavelsen ō; (se
o-) o. fsv. formagha, förmå (se d. o.);
med senare folketymologisk anslutning
till över (o. mage?). Utvecklingen
ōfor- till ōvor- beror därpå, att känslan
av att ordet var en sammansättning med
ett *formaghi gick förlorad, varefter f
blev ƀ o. senare v (jämte w > gh i
ughur-). Bugge TfF NR 3: 267 f.
övermåttan, t. ex. Stiernhielm, även
över måttan, i ä. nsv. också öfvermåttans
(o. 1585), -måttons m. m., ombildning
av likbetyd, ä. nsv. öfvermotte, fsv.
ovir māto (mātto, mātta), ovirmāto osv.,
motsv. da. overmaade, från mlty.
overmâte ds., egentl.: över måttet; till över
o. det från mlty. lånade sbst. måtta;
med -an väl försvenskat av lty. -en
såsom kasusändelse i svag böjning; jfr
mlty. äwermaten ds. (med dial. ä för ö).
Tamm Änd. hos adverb s. 7.
övermänniska, t. ex. Rydberg 1892:
’(Nietzsches) rysliga fantasifoster,
öfvermänniskan med förbrytaredraget i det
blonda ariska hufvudet’; i sv. närmast
efter Nietzsches übermensch, som blev
slagord i Tyskland; dock ett favoritord
redan hos Herder; jfr Goethe Faust I.
1: ’Welch erbärmlich Granen fasst
Übermenschen dich!’ (anden till Faust);
tidigast i teol. litter. 1527. R. Meyer ZfdW
1: 3, Leitzmann ibid. s. 369; jfr även
ibid. 2: 80. Den speciella innebörd
ordet nu eger har emellertid präglats av
Nietzsche.
överraska, Schroderus 1626: ’aff
Dödhen öfwerraskat’ = da. overraske, efter
ty. überraschen, egentl.: överträffa i raskhet.
Egentl. vanligt först mot 1700-t:s
senare del; tidigare ofta i stället
förraska (använt av Lind 1749 som övers.
av überraschen); ännu Sahlstedt 1773
har förraska som huvudform.
överrumpla, J. De la Gardie 1612,
Gustaf II Adolf osv. = da. overrumple,
från ty. überrumpeln, egentl.: överfalla
med larm, till rumpeln, larma, varom
under rumla.
övers i till övers, jämförelsevis nytt
uttr., efter da. tilovers, till ä. da. over,
kvar, efter mlty. over. Jfr sv. bli över,
återstå, o. överbliven = da.
overbleven.
överse (med), se genom fingrarna
(med), vara efterlåten (mot), jfr Bib.
1541 (Jesu Syr. 3: 15): ’se offuer medh
. . (din fader) om han barnsligh warder’,
fsv. ’konungen öffuersaagh hans sak’,
mlty. (mit) êneme oversên = mhty.
übersehen; egentl.: se över el. förbi, icke
(vilja) se; jfr det likbetyd. se genom
fingrarna med (under finger). Danskan
har i stället bære over med, i ä. da.
även overbære med, o. nhty. nachsicht
haben, nachsichtig sein till det numera ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
