Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. De första programmen - 4. Liberalism eller socialism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ma stad förklarade år 1886 rent ut, att den ”icke kunde gilla
de socialistiska åsikterna”. Samma år nödgades Stockholms
skoarbetarefackförening diskutera frågan: ”Kunna
diskussioner om socialism inom föreningen anses inverka skadligt
på densamma”? — varvid föreningen dock ansåg sig kunna
svara nej — och inom måleriarbetarefackföreningen kom
man, efter långa diskussioner, till det resultatet, att politik
och i synnerhet socialistisk sådan ”ställde arbetarne i
harnesk mot varandra”, varför denna förening föredrog att
iakttaga politisk neutralitet.–––”Liberalismen hade då
ännu övertaget, under det målsmännen för socialismen
bc-funno sig i en blygsam minoritet”.
En liknande hållning intog kakelugnsmakames
fackförening, typografiska föreningen samt gjutare- och
metall-arbetarefackföreningarne. Flertalet fackföreningar godkände
emellertid det av centralkommittén fastställda programmet
och upprätthöllo samarbetet inom kommittén ända till den
9 augusti 1889, då kommittén upplöstes. Kommitténs
upplösning motiverades med, att fackföreningame komme att
ingå i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, som hade
konstituerats den 19—22 april samma år och ”ansågs göra
en samverkan mellan fackföreningarne helt och hållet
onödig samt föråldrad, då det allmänt ansågs att skulle något
vinnas, måste sammanslutning ske i ett enda stort parti”.
Fackliga centralkommittéer funnos även på andra
platser i landet och hade i Danmark sina motsvarigheter i vad
man där kallade Samvirkende Fagforeninger eller
Fælles-foreninger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
