31 Bokbindareförbundet ................. 18 A 1893 356 Bleck- och plåtslagareförbundet ..... K’A 1893 125 Gjutareförbundet ..................... 28A2 1893 389 Sadelmakare- o. tapetserareförbundet*) 2 A 1894 70 Bruks- och gruvarbetareförbundet ... 12 Ao 1895 600 Bageriarbetareförbundet ............. 28 A 1896 430 Repslagareförbundet ................... “A 1897 100 Transportarbetareförbundet ........... ’8A 1897 1,379 Stenhuggareförbundet ................ 8% 1897 1,408 Sågverks- o. brädgårdsarbetarcförbund. 'A 1897 1,183 Kemisk-tekniska arbetareförbundet .. 18 A2 1897 275 Läderarbetareförbundet .............. 2A 1898 275 Glasarbetareförbundet ................ l/n 1898 300 Textilarbetareförbundet ............. 8 A 1898 500 Sockerbagareförbundet ............... 2 A 1899 tå0 Bryggeriarbetareförbundet ........... 22 A 1899 1,121 Spårvägsförbundet ................... “A 1899 450 Järnvägsmannaförbundet .............. ”A 1899 500 Tullmannaföreningen ................. 28 A 1899 49 Intill sekelskiftet hade alltså bildats icke mindre än 32 förbund. Såsom framgår av förteckningen härovan hade intill sekelskiftet konsolideringen i landsomfattande förbund påbörjats huvudsakligen inom hantverkerierna. Detta torde, såsom förut påpekats, kunna förklaras på så sätt, att det var framförallt bland hantverksarbetarne, som fackföreningsrörelsen hade väckt intresse och rönt förståelse. Endast i undantagsfall hade de fabriksindustriella arbetarne och de icke yrkeslärda arbetarne bildat fackföreningar; arbetarne inom handeln, lantbruket och skogsbruket hade strängt taget icke ens gjort försök att organisera sig. *) Detta förbund består icke blott av de svenska sadelmakare-och tapetserarefackföreningarne utan även av motsvarande föreningar i Danmark och Norge. Benämningen på detsamma är Skandinaviska sadelmaka™.- och tapetscrareförbundet.