Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 3. De icke yrkesutbildade arbetarnes förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
3- De icke yrkesutbildade arbetarnes förbund.
Av de förbund, som bildades på 1890-talet, förtjäna
grovarbetareförbundet och transportarbetareförbundet först och
främst uppmärksamhet.
Grovarbetareförbundet blev ett naturligt komplement till
hantverksarbetames inom snäva yrkesgränser bildade
fackförbund. Grunden till detsamma lades av icke
yrkesutbil-dade arbetare inom byggnadsindustrin — tegelbärare,
bruks-bärare, bergsprängare och jordschaktare —, som icke kunde
vinna medlemskap i de inom denna industri av yrkeslärda
arbetare redan bildade förbund. Det skulle närmast ha
kommit på murareförbundets lott att taga sig an dessa
arbetare, men det förhöll sig så, som en av initiativtagarne till
grovarbetareförbundets bildande yttrat: ”rangskillnaden
mellan de yrkeslärda och de icke yrkeslärda var mycket stor,
och det var icke möjligt för grovarbetarne att ha något
intimare umgänge med yrkesarbetarne”.*) Emellertid
fun-nos även andra icke yrkeslärda arbetaregrupper än de här
uppräknade, och det låg därför nära till hands, att försök
gjordes att även samla dem i grovarbetareförbundet. Till
detta anslöto sig också några hamn- och
transportarbetarefackföreningar, senare t. o. m. ett par
lantarbetarefackföreningar. Förbundets verksamhetsområde utsträcktes
därjämte till fabriksindustrin. Man finner sålunda, att i
förbundets första medlems förteckning hade upptagits en fos-
*) I Stockholm vidtog murarefackföreningen år 1886 åtgärder i
syfte att förmå tegelbärarne att organisera sig. Fackföreningen
klagade över tegelbärarne för deras ”supighet och oordentlighet i
förening med slarv och trilskt inställande i arbetet” och föreläde
dem ett förslag, ”att de antingen skulle omvända och bättra sig
samt sammansluta sig i en fackförening eller ock skulle tegelbäreriet
helt slopas och hissverk i stället användas vid alla byggen för
uppfordring av materialier”. Tegelbärarne lovade bot och bättring och
beslöto bilda en fackförening, men de goda föresatserna gingo —
i stöpet. Se vidare N. H. Ossian Håkansson: De som byggt
Stockholm. Ur mureriarbetets och murarnas historia. Stockholm 1025.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
