Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 8. Motstånd mot kravet på industriförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
kader, som indirekt kunde drabba andra förbund och deras
medlemmar. Landsorganisationens representantskap hade
sålunda redan år 1901 nödgats ingripa med en uppmaning till
förbunden att vidtaga åtgärder i syfte att förebygga dylika
tvister samt att medverka till en sammanslagning av smärre
närbesläktade förbund, en uppmaning som upprepades år
1904 och åtskilliga gånger senare.
Det var emellertid framförallt de mera renodlade
yrkes-förbunden, som visade sig obenägna att erkänna behovet av
en omorganisation enligt industriella linjer. Inom dessa
förbund var yrkesandan och, varför inte också, yrkesstoltheten
fortfarande så stark, att man icke kunde förmå sig att
medgiva, att förändringarne i förhållandena inom
fackföreningsrörelsens intressesfär motiverade en omorganisation. Inom
gjutareförbundet t. ex. höll man strängt på den maximen, att
gjutarne bäst kunde tillgodose sina intressen, om de fingo
behålla sitt yrkesförbund. Inom måleriarbetareförbundet höll
man lika strängt på den regeln, att alla måleriarbetare skulle
tillhöra ett och samma förbund, oavsett om de voro
sysselsatta inom byggnadsindustrin eller den mekaniska
verkstadsindustrin. Bleck- och plåtslagareförbundet hävdade samma
uppfattning, när det gällde bleck- och plåtslageriarbetarne.
Träarbetareförbundet ville icke till något pris avstå sina för
den mekaniska verkstadsindustrins räkning sysselsatta
modellsnickare till järn- och metallarbetareförbundet, och
transportarbetareförbundet kunde inte tänka sig en ordning,
som skulle omöjliggöra förverkligandet av planen på en
sammanslutning av alla transportarbetare i en enda organisation,
utan hänsyn till var dessa arbetare voro sysselsatta.
Till och med inom järn- och metallarbetareförbundet
hystes ännu så sent som år 1906 betänkligheter mot en
omorganisation, som skulle få till följd, att förbundet skulle
nödgas avstå de järn- och metallarbetare, som icke voro
sysselsatta inom järn- och metallindustrin, utan arbetade inom
andra industrier. Detta förbund önskade omsluta alla
järn- och metallarbetare, utan hänsyn till var de hade sin
sysselsättning, även om det å andra sidan gjorde anspråk på
Fackföreningsrörelsen. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
