106 Inom fackföreningarne, verkstadsklubbarne etc. tillämpas den allmänna, lika och direkta rösträtten; yttrande- och förslagsrätt är tillförsäkrad alla medlemmar. I förbundens och landsorganisationens stadgar har ett referen-duminstitut utformats, vilket brukar användas när det är fråga om mera omfattande arbetsinställelser och avtalsuppgörelser. Representationsrätten vid förbundens och landsorganisationens kongresser utmätes i proportion till medlemsantalen, men rösträtten utövas där per capita. Inom de förbund, där ett representantskap fungerar under kongressperioderna som högsta beslutande myndighet, väljas ledamöterna antingen av kongressen eller medelst allmän omröstning ute i fackföreningarne. Beträffande landsorganisationens representantskap tillämpas däremot den ordningen att ledamöterna väljas direkt, d. v. s. av förbundens styrelser i proportion till förbundens medlemsantal. Eftersom detta representantskaps ledamöter äga säte, stämma och rösträtt vid landsorganisationens kongress är alltså en del av kongressen ävenledes vald indirekt. Indirekta val till landsorganisationens kongress förekomma dessutom i de fall, förbunden låta sina kongresser välja ombud till densamma. Förbunden äga nämligen själva bestämma om sättet för val av ombud och föredraga i vissa fall att låta sina kongresser verkställa valen i stället för att anordna allmän omröstning ute i fackföreningarne. 2. Reformistisk centralism. Inom fackföreningsvärlden räknar man väsentligen med två riktningar, den reformistiska och den revolutionära. Med reformism menar man en strävan som först och främst tar sikte på förhållandena i nuet och avser att åstadkomma successiva förbättringar ifråga om arbetsvillkoren och arbetarklassens ekonomiska och sociala standard överhuvudtaget. Revolutionarismen syftar däremot framförallt