Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
arbetsinställelsen få upprätthållas i syfte att i nytt avtal
emellan samma parter efter den gällande avtalstidens slut
genomföra en bestämmelse, varom i den ursprungliga tvisten vore
fråga. Beträffande sympatilockout och sympatistrejk i
övrigt var lagrådet enigt om, att sådana åtgärder borde
förbjudas, när det gällde att bispringa parter, vilka själva varit
genom lag eller avtal förhindrade att vidtaga
arbetsinställelse. Även på denna punkt omformulerades det slutliga
regeringsförslaget i enlighet med lagrådets anvisning.
Vederbörande riksdagsutskott förordade ovillkorligt
förbud mot arbetsinställelse och därmed jämförlig åtgärd för
parter bundna av kollektivavtal, såväl beträffande
förhållande, som ej berörts i avtalet, som ifråga om bestämmelse i
blivande avtal. Sympatilockout och sympatistrejk borde
däremot, enligt utskottets mening, vara tillåtna, men med
följande villkor: a) att i primärtvisten försök gjorts till
medling av statens förlikningsman, b) att parterna i
primärtvisten varit av kollektivavtal obundna att göra arbetsinställelse
samt c) att sympatilockouten eller sympatistrejken icke finge
rubba arbetsavtal, ingånget på bestämd tid, eller vidtagas
utan föregående eller avtalad uppsägning av andra
arbetsavtal. En arbetsinställelse, som börjat i enlighet med reglerna
för sympatilockout eller sympatistrejk, finge ej i något fall
fortsättas. för att avgöra egna tvistigheter mellan parterna.
Inom utskottet påyrkade fem liberaler och två
socialdemokrater generellt förbud mot arbetsinställelse under
avtalstiden.*)
Vid ärendets behandling i kamrarne biföll första
kammaren i huvudsak regeringsförslaget (med 101 röster mot
29, som avgåvos för utskottets förslag), medan andra
kammaren biföll det av liberalerna och socialdemokraterna
gemensamt framställda yrkandet (med 120 röster mot 96, som
avgåvos för utskottets förslag). Kamrarnes olika beslut
gjordes därefter till föremål för sammanjämkning, men
*) Socialdemokraterna reserverade sig alternativt för avslag på
hela lagförslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
