Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 5. Regeringens lagförslag av år 1910 - 6. Regeringens lagförslag av år 1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
kamrarne kunde icke enas, vadan riksdagen alltså stannade
vid ett negativt beslut.
Under debatterna i andra kammaren drog
justitieministern energiskt i härnad för rätten till sympatilockouter och
sympatistrejker, varvid han särskilt underströk de
förstnämndas betydelse ur arbetsgivaresynpunkt.
Sympatilockouten vore en naturlig konsekvens av arbetsgivarnes
organisation; förbjödes den, intoge lagstiftningen icke en opartisk
ställning till arbetsgivarne. Han bemöttes av bl. a.
landsorganisationens ordförande, Herman Lindqvist, som talade
för rent avslag å lagförslaget och framhöll att detta tydligt
hade utformats till förmån för arbetsgivareparten.
Arbetarnes likställdhet ifråga om sympatistrejk var rent formell.
I själva verket skulle arbetsgivareorganisationerna med
sympatilockouten till sitt förfogande bliva allenarådande, och en
sådan lagstiftning vore icke opartisk. Ej heller vore den
samhällsnyttig, ty det vore just de stora, förödande
arbetsinställelserna samhället hade intresse av att undvika. Det
vore orimligt, att samma lagstiftning, som ville reglera
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, samtidigt skulle
tillåta öppen strid i vilken omfattning som helst även under
avtalstiden.
6. Regeringens lagförslag av år ign.
Regeringen återkom till riksdagen med sitt förslag år
1911, i vissa punkter omarbetat. Dessförinnan hade
myndigheter och korporationer beretts tillfälle att yttra sig,
varvid särskilt statens förlikningsmän och kommerskollegium
hade tillrått sådana jämkningar, att rätten till
sympatilockout och sympatistrejk icke skulle direkt erkännas, men ej
heller direkt förnekas. Det reviderade regeringsförslaget
stadgade uttryckligt förbud mot arbetsinställelse eller
liknande åtgärd under avtalstiden i anledning av tvist mellan
arbetsgivare och arbetare, som vore av avtalet bundna, men
sade ingenting om sympatilockout och sympatistrejk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
