- Project Runeberg -  Svenskt-finskt lexikon : ruotsalais-suomalainen sanakirja /
1062

(1930) [MARC] Author: Knut Cannelin - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - ökedagsverke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öke

1062

omk

stormen ö—de myrsky yltyi; o) ö—-s o.
ö. sig lisääntyä*, lisäytyä*, erientyä*,
karttua*, enetä2; vattnet ö—r sig vesi,
vettä lisääntyy; vesi nousee; dagarna
ö—s päivät pitenevät; plågorna ö. sig
tuskat lisääntyvät, yltyvät.

Ökedagsverke-t-n julita-, hevos-päivätyö.

Öken -knen -knar erämaa; aavikko2*;
öknen Sahara Saharan erämaa, -artad -at
erämaankaltainen, -tapainen, -bo
erä-maalainen* -folk erämaan kansa2,
-invånare erämaan-asukas*, -sand erämaan-,
aavikonhiekka2*. -storm erämaan-,
aa-vikoniTivrsky. - vandrare
erämaan-mat-kustaja4. -vandring
erämaan-matkustus2, -vaellus2, -vind erämaan-,
aavikon-tuuli2.

öklimat -et saari-ilmasto.

ök| namn haukkuma-, soimanimi. -ning
-en lisäys2, enennys2; (tillväxt)
kasvan-ta3*; är stadd i stark ö. on runsaasti
lisääntymässä, -nämna haukkua* (jksk);
antaa2* haukkumanimi, soimanimi
(jklle); nimitellä* (jkta).

ökstock sv ekstock.

ökänd -nt yleisesti tunnettu2*;
maankuulu; huudossa oleva.

öl -et olut2, -brygd oluenpano, -teko*,
(det bryggda) -panos2, -bryggare
oluenpanija3. -bryggeri oluttehdas*,
olutpanimo2, (bryggning av öl) oluenpano,
-teko*, -butelj olutpullo, -fat
oluttynnyri4. olutastia3. -flaska olutpullo,
-förbrukning oluenkäyttö*. -försäljning
oluenmyynti3*, -kauppa2*; (stället)
olut-kauppa2*, -puoti3*, -glas olutlasi3,
-kanna olutkannu, olut-haarikka3*,
-komsumtion oluenkäyttö*, -kulutus2,
-korg olutkori3, -krog olutkapakka3*.
-kusk oluenajaja4. olutkuski3. -ost
olut-juusto. -sejdel olutkolpakko2*, -seideli4.
-servering oluentarjoilu2. -sinne
juoma-pää; han har elakt ö. hän on paha
humalassa. juo ma päissä, -stuga olut maj a2;
(ölkrog) olutkapakka3*. -stånka
oiut-haarikka3*. -supa -an olut-keitto*,
-tap–pare -n oluenlaskija3. -tunna
oluttynnyri4. utkörare oluenkuljettaja4,
-ajaja4, -utskänkning oluen-,
olut-anniskelu2.

Öländjing -en -ar (inbyggare pa Öland)
öölantilainen; (ponny) poni(hevonen).
-sk -t öölantilainen; Öölannin (gen.).
-ska -an -or öölannin-nainen.

Öm -t -mare hellä; (ömtålig, mån om, rädd
om) arka2*; (ömmande) säälittävä,
(sorglig) surkea4; (bevekande)
liikuttava; han är öm i hela kroppen hänen on
koko ruumis hellänä; taga ngn på det

ömma (fig.) vedota* jku hellyyteen;
ett ömt hjärta hellä sydän; ett ömt
dödsfall säälittävä, surkea, (ledsamt) ikävä
kuolemantapaus; ömma böner hellät,
. liikuttavat rukoukset; öm om sin ära
arka kunniastaan; vara öm om sin hälsa.
olla arka terveydestänsä; pitää hellää
huolta terveydestään; han har ett ömt
samvete hänellä on arka, herkkä*
omatunto. -fotad -at helläjaikainen, -het -en
hellyys3; arkuus3; moderlig ö. äidin,
äidillinen hellyys; konungens ö. för rikets
Jäästä kuninkaan hellä huoli valtakunnan
onnesta: jag känner ö. ifoten minun
jalkani tuntuu hellältä; hysa ö. för ngn
helliä, hempiä* jkta; (sjbetygelse.
-s|bevis hellyydenosoitus2), -hjärtad -at
helläsydäminen, -hjärtenhet -en
helläsydämisyys3; hellä sydän3,
ömkja I surkutella*, sääliä, surkeilla; jäg
ö—r honom minun käy häntä sääliksi:
minun tulee häntä sääli; ö. sig (jämra
sig) päivitellä*; ö. sig över ngt päivitellä*
jtk; ngn ö r sig över ngn (visar
medlidande) jkn on, tulee sääli jkta. -an:
en ö. sääli3, surku*; (-s värd
surkuteltava, surkea4), -lig -t -are (som väcker
ömkan) surkuteltava, säälittävä;
(sorglig) surkea4; (usel) kurja; (högst dålig)
huonon huono; mitätön4*; det är rätt
o—/ au se oikein on surkea,
surkuteltava, surku nähdä; eriö. syn surkea, kurja
näky; det ar ö—t med de/n heitä tulee
sääli; en ö. starkare kurja raukka; en ö.
kritiker ’mitätön, huonon huono
arvostelija; han gör ett ö. arbete hän tekee
huonon huonoa, peräti huonoa,
mitätöntä työtä: (-en adv. surkuteltavasta
surkeasti; kurjasti; mitättömästi; -het
-en surkuteltavuus3; surkeus3; kurjuus3:
mitättömyys3: -t adv. surkuteltavasti;
surkeasti; kurjasti; mitättömästi; det
gick ö. med honom hänen kävi surkeasti,
nolosti).

Öm kyla !.: ö. / händer, fötter hölläksi-,
araksipaleltuneet kädet, jalat, -kyla sig
2. II1 paleltua* helläksi, araksi; ömkyld
helläksi araksi paleltunut;
paleltumisesta hellä, arka2*, -kylning
araksipa-leltuminen. -ma l (vara öm. kännas öm)
arastaa, aristaa; tuntua* hellältä; foten
ö r (jkn) jalkaa arastaa, jalka tuntuu
hellältä: (jk) arastaa jalkaa(nsa): såret
ö - r haava tuntuu hellältä, aralta;
haava on hellä, arka; tänderna ö. hampaita
arastaa, hellää; hampaat ovat vuolet
-tiineet, heltv neinä; ö. v id en utgift (fig.)
arastaa, arastella, surkeilla maksua: ö.
för ngn olla hellä, tuntea* sääliä jkta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:59:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfi1930/1070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free