Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - A) Af Sagan i dess helhet - 6. Le roman des sept sages - 7. Dolopathos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
92
DE SJU VISE MÄSTARE.
henne. Sonens riddare segrar, och kejsarinnan dömes att brännas
samt erkänner på bålet sin styfsons oskuld.
-
-
-
-
-
I den tredje redaktionen följa berättelserna i samma ordning
som i den första till och med kejsarinnans berättelse om Riddaren
och hans son, hvarefter Caton berättar om Den talande fogeln;
kejsarinnan: Sonen som lät mörda sin far en kejsare i
österlandet dödas af sin egen son, hvilken förälskat sig i sin unga
styfmoder -; Lentulus: Den sörjande enkan; kejsarinnan: Den
galna amman en imitation af Salomos dom; Jesse: Konung
Anthenor k. Anthenor i Arabien, till hvars dotter kejsaren
friat, låter af sin sednare gemål narra sig att i stället lemna
honom hennes dotter med sitt förra gifte —; kejsarinnan: Fostersonen
en christen riddare har under sin fångenskap i österlandet
gjort sig älskad af sultans gemål och får med henne en son,
hvilken uppfostras som sultans egen, men till slut dödar sin
fosterfar och intar hans thron —; Martins: Senechal Cardamum
konungen i Babylon har uppdragit åt sin senechal, Cardamum,
att under konungens frånvaro hafva vård om hans enda dotter,
som i hemlighet är christna läran tillgifven, hvartill hon omvänder
sin väktare, till stor sorg för konungen, vid dennes hemkomst -;
kejsarinnan: Hakesins en berättelse om det bekanta
mördarebandet, vanligare kalladt Asassins, som under korstågen så hätskt
förföljde de christne ; Marques af Rom: Drollningen i tornet;
sonen: Den uppfyllda spådomen.
(Jemf. Inl. s. 4, med dithörande anm:r)
Dolopathos.
Under kejsar Augusti regering lefver på Sicilien en konung
vid namn Dolopathos. Hans fiender anklaga honom hos kejsaren
att illa styra sitt land; men vid den undersökning kejsaren i
anledning deraf låter företaga, visar sig tvärtom, att Dolopathos är
högeligen älskad af sitt folk, som endast beklagar, att han är
enkling och barnlös, så att hans ätt skall med honom utdö. Kejsa⚫
ren låter då straffa hans anklagare och ger konungen till gemål sin
egen systerdotter, med hvilken Dolopathos får en son, kallad
Lucinien. Enligt vanliga bruket lemnas denne i sina ammors
händer, till dess han fyllt sitt sjunde år, då hans fader blir hetänkt
uppå att skaffa honom en lärare, samt faller med sitt val på en
vis man i Rom, vid namn Virgile, en stor poet och väl förfaren
äfven i alla andra kunskaper. Konungens utskickade finna Virgile
sittande i sin lärostol, klädd i en kostelig pelsbebrämad mantel
och undervisande de förnämste romerske baronernes söner i
grammatiken. Lucinien stadnar hos honom i sju år och är derunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
