Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Varianter - B) Af de särskilda berättelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VARIANTER.
111
vid hafskusten, Hennes man är endast borgherre (sire). I den
svenska handskriften är riddaren från »et rike som heter bargeria».
Den instängda damen är förmäld med konungen i Ungaria.
Dolopathos. En romersk senators son, tröttad af sina
slägtingars och vänners föreställningar att han bör gifta sig, låter en
bildhuggare hugga i marmor den skönaste qvinnobild han kunde
tänka sig, och ynglingen förklarar sedan, att han icke vill gifta sig
med någon annan, än den som liknar denna bild. En dag finner
han några resande från Grekland knäböjande för bilden; tillfrågade
om anledningen till denna dyrkan, svara de sig hafva i Grekland
sett en qvinna, som fullkomligt liknade denna bild, och hvilken,
ehuru instängd i ett torn, funnit tillfälle att öfverhopa dem med
välgerningar. Senators-sonen skyndar då att uppsöka henne. Det
öfriga tillgår likasom i den svenska bearbetningen, utom att
konungen slutligen upptäcker hvart den listige riddaren flytt med hans
gemål; men då han kommer för att återfordra henne, visar
Romaren på bildstoden och försäkrar, att gudarne, för att straffa
hennes trolöshet, förvandlat henne i sten. Sedermera är med denna
berättelse sammanlänkad den om Den otrogna hustrun.
Den sörjande enkan 82).
I Li romans des sept sages, äfvensom i Le roman des
sept sages, tilldrager sig händelsen i Lothringen (Loherraine), och
riddaren har att bevaka trenne upphängde missdådare, hvaraf en
bortstjäles. Riddaren dödar icke enkan, utan åtnöjer sig med att
förebrå henne sitt förfarande emot sin mans döda kropp och
förklara, det han för sin del visst icke vill hafva en sådan hustru,
hvaraf hon blir så handfallen, att hon har ingenting att svara
(»si fu esbahie, que ele ne sot que dire, ne que respondre»).
Likaså i den gamla svenska handskriften, der enkans man är en
»greffwe i lotoringia».
Den uppfyllda spådomen och de båda wännerne.
-
I de fransyska handskrifna bearbetningarne på prosa från
13:de-15:de århundradena, enligt redaktionen N:o 2 (se ofvan s.
4 & 91), saknas denna berättelse helt och hållet, och i de öfriga,
äfvensom i Li romans des sept sages, Proces of the seuyn
sages, den gamla svenska handskriften och Erasto finner man
endast den del deraf, som handlar om Den uppfyllda spådomen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
