Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128
DE SJU VISE MÄSTARE.
un prévôt et un forestier» (LEGRAND D’AUSSY, Fabliaux. Paris 1829.
IV, 246).
43) Denna berättelse återkommer i Sandabar-boken och Syntipas.
Samma ämne igenfinnes i berättelsen om väfvaren Manthara i 5:te
afdelningen af Pantcha-tantra (»Analytical Account of the
Pantcha-tantra, by HORACE HAYMAN WILSON» i Transactions of the royal Asiatic
Society. London 1827. I, 193); i en fabliau af MARIE DE FRANCE,
kallad »Dou Vilain qui prist un Folet» (Poesies de Marie de France, ed.
ROQUEFORT. Paris 1820. II, 140); i en annan fransysk fabliau: »Qvatre
souhaits Saint Martin» (Fabliaux et Contes des poetes françois des XI,
XII, XIII, XIV et XV siècles, tirés des meilleurs auteurs; publiés par
BARBAZAN, nouv. ed. augmentée et revue par MÉON. Paris 1808. IV,
386); i LA FONTAINES Och PERRAULTS bekanta fabler »Les trois souhaits»
och »Les souhaits ridicules»; i en gammal tysk saga: »Das Mähre von
den drey Wünschen», anförd af WACKERNAGEL, l. c., s. 567, och GRIMM,
Kinder- und Haus-Märchen, Berlin 1822. III, 151; i en annan tysk
saga: »Der Arme und Reiche» (GRIMM, l. c. Göttingen 1837. II, 1); i
LEHMANNS Erneuerte politische Blumengarten. Frankf. 1640, s. 371; i
HEBELS Schatzkästlein des Rheinischen Hausfreundes. Tübingen 1811; i
den bekanta svenska sagan om Korfven (Stockh. 1745 o. fl.) m. fl.
(KELLER, Sept sages, s. CLXXXI LOISELEUR, Essai, s. 54, 114).
-
44) Berättelsen om Kung Papegoja utgör möjligen förebilden för
den bekanta sagan om Fogel Blå och är af indiskt ursprung.
45) De grekiska namnen å några bland de vise i denna bearbetning
bevisa ingenting för ett grekiskt ursprung deråt, emedan på den tid, då
Sandabar-boken troligen författades, både Araber och Judar voro ganska
förtrogna med den grekiska litteraturen, och grekiska namn ofta
förekomma hos Rabbinerne (SENGELMANN, I. c., s. 11 KELLER,
Dyocletianus Leben, s. 11).
-
46) Berättelsen återfinnes i Syntipas och förekommer äfven i
Kalila va Dimna (Contes et fables indiennes de Bidpai et de Lokman,
ouvrage commencé par feu Mr GALLAND, continué et fini par M. CAR-
DONNE. Paris 1778. III, 280. Kalila and Dimna, or the Fables of
Bidpai, translated from the arabic by the rev. WINDHAM KNATCHBull.
Oxford 1819, s. 331 Calila und Dimna, eine Reihe moralischer und
politischer Fabeln des Philosophen Bidpai, aus dem Arabischen
übersetzt von C. A. HOLMBOE. Christiania 1832, s. 149).
-
47) Drag ur denna berättelse igenfinnas i det efter indiska källor
författade persiska verket Bahar-danusch (öfversatt på Engelska under
titel: Bahar-danusch, or the Garden of Knowledge, translated by JoN.
SCOTT. Shrewsbury 1799. II, 50); i CARDONNE’S Mélanges de littérature
orientale, I, 22: »Le philosophe amoureux»; i PETRI ALFONSI Disciplina
clericalis (ed. VAL. SCHMIDT, S. 107) m. fl. (LOISELEUR, Essai, s. 117).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
