Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNINGAR.
129
48) Vespasianus kallas ömsom rois och empereres
kejsare.
-
konung och
49) Denna berättelse förekommer äfven i Gesta Romanorum (SWANS
Öfvers. II, 164, 443 GRÄSSES Öfvers. I, 262), samt i Cento Novelle
antiche. Nov. 100 (Firenze 1724, s. 105; Milano 1804, s. 255).
50) Man finner här den äldsta hittills kända vesterländska källan
till den bekanta händelsen med Shylock och Antonio i Shakspeares
Merchant of Venise. Under tiden från Herbers till Shakspeare har denna
historia öfvergått till en mängd berättelse-samlingar, såsom Gesta
Romanorum (GRÄSSES Öfvers. II, 163); Ser GIOVANNIS Pecorone (omkr. 1378).
Giorn. IV. nov. 1; CORROZET, Divers propos mémorables. 1557; TYRON,
Recueil de plusieurs plaisantes nouvelles. Anvers 1590, m. fl. Dess
ursprung är dock österländskt, ty liknande österländska berättelser
förekomma i GLADWINS Persian Monshee. Calcutta 1799, Story 13; och
British Magazine for 1800, s. 159 (DOUCE, Illustrations of Shakspeare.
London 1839, s. 171).
51) Denna saga förekommer i den tyska dikten Lohengrin (utgifven
af J. GÖRRES. Heidelberg 1813) och utgör ämnet så väl för ett
gammalt tyskt poem, Der Schwanenritter af KONRAD VON WÜRZBURG (utgifvet
af GRIMM i Altdeutsche Wälder. Frankf. 1816. III, 52—96), som för
en fransysk dikt af hög ålder: Le Chevalier de Cygne, hvaraf tidigt
uppstod en roman på prosa, utaf hvilken man eger flera äldre upplagor
så på Fransyska (Paris utan tryckår; 1511, 1523 och 1580), som på
Engelska (Westminster 1480), på Holländska (Harlem 1480) och på Tyska
(Augsburg 1482 och 1502. Se GRIMM, l. c., s. 49—51; — ROQUEFORT,
De l’Etat de la poésie française aux XII:e et XIII:e siècles. Paris 1811,
s. 162; MICHAUD, Bibliothèque des Croisades. I, 273; D’ORVILLE,
Mélanges. F, 4; — AUFSESS und MONE, Anzeiger 1834, s. 149; GENTHE,
Deutsche Dichtungen des Mittelalters. Eisleben 1841. II, 280; — GRÄSSE,
Lehrbuch einer allgemeinen Literärgeschichte. Dresden und Leipzig 1842.
II:r Bd 3:e Abth., s. 220). Man igenkänner för öfrigt i denna täcka
fée-saga ursprunget till sagan om »De sex Svanorna eller den
ädelmodiga Systern», hvaraf flere svenska upplagor utkommit.
―
-
-
-
52) Om denna berättelse innehåller Kellers redogörelse för 1709 ärs
edition af Erasto (Dyocletianus Leben, s. 31), hvarur det ofvan anförda
är lånadt, ingenting mer än titeln.
53) Den här lemnade resumén gäller icke den italienska Erasto,
utan den ofvanföre omnämda moderniserade fransyska bearbetningen
deraf (Paris 1709), hvilken dock tyckes i allmänhet temligen troget
hafva följt sin italienska förebild, att döma af de underrättelser om denna
Loiseleur (Essai, s. 92, 170) meddelat.
Sv. Folkböcker.
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
