Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De sju vise mästare - Anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANMÄRKNINGAR.
135
Likaså i
med bilderne, kalladt Salvatio Romæ, nästan alldeles som här.
Liber de mirabilibus Romæ från 13:de århundradet, aftryckt i MONTFAU-
CONS Diarium italicum. Paris 1702, s. 283, 288; hos VINCENTIUS BELLO-
VACENSIS, ALEX. NECKAM, o. a. Berättelsen om elden och kopparmannen
med bågen anföres af GERVASIUS från Tilbury, HELINANDUS, Enenkel, m.
fl. Ett motstycke till den underbara spegeln, som förekommer i de
fransyska uppteckningarne, finner man i BENJAMINS från Tudela år 1173
författade resebeskrifning (Benjamin Tudelensis Itinerarium. Lipsiæ 1764,
s. 102), der det heter, att öfverst på den ryktbara båken i Alexandria
fanns en spegel, hvari man kunde se på mer än 500 parasangers afstånd
alla krigsskepp, som kommo från Grekland eller hela vesterlandet att
anfalla Egypten. Långt efter Alexanders död hände sig, att ett grekiskt
fartyg, fördt af en vid namn Sodorus, ankom till hamnen. Denne
Sodorus trakterade tornväktarne så hederligt, att allesammans insomnade, då
han slog spegeln i stycken och seglade bort. Från den tiden begynte
Egyptens magt att aftaga (LOISELEUR, Essai, s. 153. Jfr Sitten,
Gebräuche und Trachten der Osmanen, von CASTELLAN. Aus dem Franz.
Leipzig 1815. III, 249, der det berättas, att denna spegel blifvit förstörd
i Hedschras 19:de år, kort innan Araberne intogo Alexandria). Den i
sagan om De sju vise mästare införda berättelsen om Virgilii underverk
och dessas förstöring, förekommer för öfrigt äfven i Gesta Romanorum
(GRÄSSES Öfvers. II, 212); Ser GIOVANNI, Pecorone, V. 1; GowER,
Confessio Amantis (ed. 1810, s. 138 Jfr WEBER, Metrical Romances III,
369).
-
-
-
-
75) Man finner denna berättelse äfven i Roman de Saint-Gréal
(utgifven på vers: Le Roman dú Saint Graal publié pour la première fois
d’après un Ms de la bibl. royale de Paris par FR. MICHEL. Bordeaux
1841 — på prosa: L’histoire du Saint-Gréal. Paris 1516, 1523
Utdrag i Bibl. des Romans. 1775, Août, s. 88), hvilken man anser
författad mot slutet af 12:te århundradet (DUNLOP, l. c., I, 218, 485), samt
i Gesta Romanorum (GRÄSSES Öfvers. II, 185). Hippokrates
framträder, likasom Aristoteles och Virgilius, i medeltidssagorna ofta såsom
trollkarl och skildras merendels från en förhatlig sida. Den verklige
Hippokrates (född omkr. 460 före Christi födelse) lefde, som bekant är,
mer än 500 år före Galenus (född 131, död 200 efter Chr. födelse).
76) 1:sta boken 8:de fabeln, se SCHLEGELS och LASSENS ed. s. 39;
WILKINS’ Öfvers. s. 77; MAX MÜLLERS, S. 59.
77) Siva’s gemål, hvars dyrkan vanligen var förenad med många
utsväfningar.
78) Denna förra del af berättelsen förekommer äfven i Gesta
Romanorum (GRÄSSES Öfvers. II, 216; GOWER, Confessio Amantis, 5:te
boken (jfr CHALMERS, British Poets from Chaucer to Cowper. London 1810.
II, 143 WEBER, Metr. Romances. III, 368); MASUCCIO, Novellino. Ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
