Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Helena Antonia af Constanttnopel - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194
HELENA ANTONIA AF CONSTANTINOPEL.
jag skall dock tro’ofva henne, ehvad det är eder med eller
emot.» Och dervid gick han ifrån sin´moder och lät göra
allting redo till ett ståtligt bröllopp, som en så mäktig herre och
konung anstode, och varade brölloppet med stor herrlighet i 20
dagar, hvarefter alla herrar, som budne varit, drogo hem till
sitt igen, och äfven konungens moder begaf sig till sitt palats
Hofweren 5), der hon bodde. Men konungen och Helena blefvo
qvar i London, der de uti tvenne år lefde med hvarandra i stor
fröjd och kärlighet.
Vid den tiden kom den väldige konungen af Armenien,
vid namn Brutor, och belägrade staden Rom. Då sände påfven
sina bud allestädes ut om bistånd och, ibland andra, äfven till
konung Henrik af England, som, när han hörde dessa tidender,
gjorde sig straxt redo med sin krigsmakt att draga till Rom.
Men innan han tågade dit, anbefallte han sitt land och rike åt
hertigen af Coclester 6), att i konungens ställe förestå det under
hans frånvaro, och lät göra tre alldeles lika signeter, hvaraf
han sjelf behöll det ena, det andra gaf han Helena och det
tredje förenämde hertig. Derpå tog han afsked först af Helena
och dernäst af hertigen och de andra herrarne, samt bad dem
hafva noga tillsyn öfver riket, och reste så bort.
När nu konung Henrik var dragen till Rom, så kom den
gamla drottningen ofta i sin sons gård, att besöka Helena, som
var halvande. Och hände sig en dag, att Helena lade sitt
hufvud i sin svärmoders sköte och insomnade; då stal den gamla
Helenas signet ur hennes barm, der hon hade förvarat
detsamma, och när Helena vaknat tog hennes svärmoder afsked
och gick hem, samt lät hemta sin guldsmed, som gjorde henne
ett signet alldeles lika med det, som hon tagit ifrån Helena.
När han det gjort, stack hon honom ihjel och kastade den döda
kroppen i en graf, samt begaf sig derefter åter till Helena och
smög signetet tillbaka i hennes barm, utan att hon saknat det.
Då Helenas tid var kommen, födde hon tvenne söner,
hvaröfver hertigen blef mycket glad och sade för den gamla
drottningen, att han ville skrifva till sin herre härom, samt
sände så ett bud åstad. Men då budbäraren kom till den gamla
drottningens slott, ty hans väg gick der förbi, blef han förd till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
