Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Grisilla - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRISILLA.
275
6.
Grisilla.
Denna berättelse, en ibland de äldsta svenska folkböcker,
förekommer:
på Italienska i BOCCACCIOS Decamerone, Giornata X, Novella
10, hvaraf man eger en poetisk bearbetning i ottave rime af onämd
författare (MANNI, Illustrazione del Boccaccio, s. 621) samt en
dramatisk af APOSTOLO ZENO (WARTON, History of Engl. Poetry. London
1840. II, 185).
på Latin, öfversatt från Italienskan af PETRARCA. Ehuru
Decamerone utgafs redan år 1353 hade likväl, besynnerligt nog, Petrarca,
som dock sedan många år tillbaka var en af Boccaccios närmaste
vänner, icke kommit att läsa den förr än mer än 20 år efteråt.
Skildringen af Griseldas öden behagade honom så mycket, att han öfversatte den
på Latin, med några föga betydande förändringar, och skickade denna
öfversättning till Boccaccio, jemte ett bref af den 8 Juni 1374 (infördt
i Petrarcæ Opera. Basel 1581, s. 540–547, ehuru der oriktigt
dateradt 1373-jfr SADE, Mémoires pour la vie de Petrarque.
Amsterdam 1767. III, 796, 797), hvari han, bland annat, yttrar, att han
hört denna berättelse med nöje många år innan han läst Decamerone
(»cum et mihi semper ante multos annos audita placuisset»). Den var
således icke af Boccaccio uppfunnen, utan endast bearbetad, likasom de
flesta i Decamerone. PHILIPPUS BERGOMENSIS (född 1434, död 1520)
anför (Opus de claris selectisque plurimis mulierib us. Ferrariæ
1497. Cap. CXLV) Grisildas händelser såsom historiska, utan att likväl
uppgifva tiden, då hon skall hafva lefvat ¹), hvilken åter NoGuier
(Histoire Tolosaine. Tolose 1556, s. 167) utsätter till år 1003 och
Annales d’Aquitaine till år 1025 (DUNLOP, History of Fiction. Edinb.
1816. II, 348) 2). Sannolikt är det emedlertid icke ur något historiskt
verk, utan ur en fransysk conte eller fabliau, som Boccaccio lånat sitt
ämne. För de sednare bearbetningarne af detta har icke den italienska
urskriften, utan Petrarcas latinska öfversättning, blifvit lagd till grund.
Denna trycktes i Cöln 1470 under titel: »Epistola dni Francisci
Petrarche. Laureati poete. Ad dnm Johem. Florentinum poetam. De Historia
Griseldis. mulieris maxime constantie et patientie», 4:o; i Ulm 1473 under
titel: »Epistola Francisci Petrarche de insigni obedientia et fide uxoria
Griseldis in Waltherum», fol., och flerstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
