Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Grisilla - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
976
GRISILLA.
-
-
-
-
-
-
på Fransyska: a) i en fabliau, hvilken man funnit i en
handskrift af hög ålder å bibliotheket i Chartres (DUPLESSIS, Catalogue des
mss. de la bibl. de Chartres. Chartres 1840. N:o 411, 4:o) samt i tvenne
å Vaticaner-bibliotheket (GREITH, Spicil. Vatican., s. 85); b) i en
gammal prosaisk bearbetning, hvaraf sammandrag och utdrag blifvit
meddelade i LEGRAND D’AUSSY’S Fabliaux ou Contes &c. Paris 1829. II,
297—314, samt 16, 17; c) i en redan år 1395 författad Mystère
kallad »L’Estoire de Griselidis, la marquise de Saluces, et de sa
merveilleuse constance, et est appelé le Miroir des dames mariées
mis par
personnages et ryme», tryckt i Paris utan utsatt tryckår, 4:o, och 1832,
8:o, hvarom se BRUNET, Manuel du Libraire. Paris 1820. II, 541.
Hist. univ. des Théatres. XI, 48. Histoire du
Théatre-François. II, 295. Recherches sur les Théatres. I, 241.
Bibl. du Théatre-François. I, 11; d) i en mängd hittills otryckta
öfversättningar af Boccaccios novell, från 14:de seklet, under flere olika
titlar, såsom Le miroir des dames, Enseignement des femmes
mariées, Exemple des bonnes et mauvaises femmes, o. s. v.
(LEGRAND D’AUSSY, l. c., s. 297), till hvilka man äfven bör räkna Le
parement des dames af OLIVIER DE LA MARCHE, hvari några (MANNI,
l. c., s. 203 SADE, l. c., s. 797 LEGRAND D’Aussy, l. c.) trott sig
igenfinna sjelfva originalet till Boccaccios berättelse, men hvilket så
mycket mindre kan vara händelsen, som Olivier de la Marche ej föddes förr
ån flera år efter Boccaccios död (TYRWHITT, The poetical Works of
Chaucer. London 1843, s. LXI. NYERUP, Morskabslæsning, s.
142); e) i en öfversättning från Petrarcas latinska version, tryckt under
titel: »La patience de Griselidis. Brehan Lodeac (en Bretagne) 1484,
4:o; Vienne, utan tryckår, 4:o; Paris, utan tryckår, 4:o; Lyon 1525, 4:o,
m. fl.; f) i ett år 1546 utgifvet arbete, kalladt Mirouer des Femmes
vertueuses. Ensemble L’Histoire de Jehanne Pucelle, native
de Vaucouleur, et La Patience de Griselidis par laquelle est
demonstrée l’obédience des femmes vertueuses», aftryckt i
Nouvelle Bibliothèque Bleue, ou Légendes populaires de la
France. Paris 1843, s. 275—297; g) i en sednare poetisk bearbetning
af CHARLES PERRAULT (död 1703), införd i Cabinet des Fées. Geneve
1785. I, 142–169, samt h) i en prosaisk, utgifven af M:lle DE MONT-
MARTIN år 1749 (LEGRAND D’AUSSY, l. c.). Flere liknande drag, hvilka
möjligen kunnat framkalla de äldre fransyska berättelserna om
Griselidis, förekomma i en anglo-normandisk dikt af MARIE DE FRANCE från
början af 1200-talet, kallad Lai del Freisne (ROQUEFORT, Poésies de
Marie de France. Paris 1820. I, 138–176), som åter sannolikt
endast är en utförligare bearbetning af en ännu äldre folkvisa, den man,
mer eller mindre fullständig, igenfinner i den bretagniska dikten Lay
Le Frain (WALTER SCOTT, Minstrelsy of the Scottish Border
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
