Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 12. Askungen - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
45
12.
Askungen.
Denna saga är en af de mest spridda; man igenfinner den i en mängd
mer eller mindre skiljaktiga uppteckningar hos de flesta europeiska
folkslag.
På italienska förekommer densamma i BASILE’S Pentamerone.
I, 6, under titel: »La gatta cenerentola». En dramatisk bearbetning är
den bekanta operan La Cenerentola med musik af RoSSINI.
På fransyska finner man den bland de af Charles Perrault (född
1633, död 1703) utgifna Contes de ma mère l’Oye. Histoires ou
Contes du temps passé. Paris 1697, under titel: »Cendrillon ou la
petite Pantoufle de verre» (sedermera aftryckt i Contes de Monsieur
PERRAULT. Paris 1724, s. 120–152; i Cabinet des Fées. Genève 1785.
I, 59–70, och flerstädes), hvilken uppteckning utgör förebilden för den
svenska folkboken och blifvit dramatiskt bearbetad af ETIENNE i
Cendrillon, Comédie-Féerie en 3 Actes, med musik af NICOLO ISOUARD,
uppförd första gången å Théatre de l’Opéra comique i Paris d. 22 Febr.
1810 samt i en komedi af DESAUGIERS och GENTIL: La petite
Cendrillon. En saga af M:me D’AULNOY, kallad »Finette Cendron»
(Cabinet des Fées. II, 484—317) innehåller åtskilliga liknande drag.
På engelska förekommer en fri bearbetning af Perraults
Cendrillon i Entertainment for the Nursery. London 1832, s. 49—69:
»Cinderella», äfvensom mångfalldiga upplagor af öfversättningar från den
fransyska sagan.
På tyska finnes i bröderne GRIMMS samling (Kinder- und
Hausmärchen. Göttingen 1837. I, 137—146, en i Hessen tagen
uppteckning af denna saga, här kallad »Aschenputtel», hvilken väsendtligen
skiljer sig från de fransyska och mera närmar sig den italienska. Efter en
en dylik, ehuru något förkortad uppteckning är samma saga äfven
meddelad i BECHSTEINS Deutsches Märchenbuch. Leipzig 1845, S.
232—235: »Aschenbrödel», hvaremot den bearbetning, som under denna
sednare titel finnes införd i Die blaue Bibliothek aller Nationen.
Nordhausen 1846. III, 87—96, är en öfversättning från den fransyska.
Sagan är i Tyskland allmän och förekommer i mångfalldiga olika
uppteckningar (BÜSCHING, Wöchentliche Nachrichten für Freunde
der Geschichte, Kunst und Gelahrtheit des Mittelalters.
Breslau 1816. II, 182–189. GRIMM, l. c. Berlin 1822. III, 36—40).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
