- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Sednare bandet /
85

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 15. Blå Fogel - Sagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BLÅ FOGEL.
85
häda henne. Florinna, som visste af intet ondt, stod nu i
all menlöshet vid fönstret hos Fogel Blå och hade smyckat
sig med de dyrbara klenoder han gifvit henne. Sitt hår hade
hon prydt med en omsorg, som icke är vanlig hos
bedröfvade; kammaren var beströdd med spanska rosor och några
spanska ljus, som der brunno, spridde den behagligaste lukt.
Drottningen lyssnade utanför dörren och tyckte sig höra en
sång af mer än en person, dervid hon urskiljde följande ord:
»Ack, huru hårdt, hur tungt är dock vårt öde!
Hur grym den plåga, som vi lida här!
Vår kärlek dock förutan anda är
Och slutar ej förr än vi äro döde.
Hur ondskan än må sig beflita
Ett sådant band att sönderslita,
Dess äflan all
Dock aldrig skall
Våra hjertan kunna skilja;
Vi ha en själ, en vilja» ¹).
Några suckar slutade sången, hvari Florinna och fogeln
sammanstämt. Straxt öppnade de båda lyssnande dörren och
rusade in. Huru häpen blef ej Florinna öfver deras ankomst!
Hon tillslöt fönstret, på det den kongliga fogeln måtte hafva
så mycket bättre rådrum att flyga undan, och mötte sedan
tåligt sin styfmoders och hennes dotters ondska. »Man vet
dina stämplingar emot vår kongliga thron,» sade drottningen;
»tänk icke, att ditt höga stånd eller din kongliga börd skall
kunna befria dig från det straff du förtjent. Men säg mig
nu, hvarfrån har du fått dessa smycken och ädelstenar?»
Härvid såg hon så skarpt på Florinna, som kunde hon
derigenom utgrunda hennes hjertas hemligaste tankar. - »Jag
har funnit dem här i tornet,» svarade Florinna. »Menar
du vi äro nog dåraktiga att tro sådant?» utfor drottningen.
»Ännu en gång, hvem har skänkt dig dessa ädelstenar och
smycken, eller till hvad ändamål, om icke att du måtte
förråda din faders rike?» »Sådant lärer mitt närvarande tillstånd
väl tillåta!» sade Florinna. · »Men hvarföre,» frågade
drottningen åter, »har du så smyckat dig? Din kammare doftar
-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/2/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free