Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 18. De sex Svanorna eller Den ädelmodiga Systern - Sagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE SEX SVANORNA ELLER DEN DELMODIGA SYSTERN. 127*
En konung jagade en gång i en stor skog och förföljde ett
djur med sådan ifver, att ingen af hans sällskap kunde åtfölja
honom. Sluteligen förvillade han sig och hittade ej tillbaka.
Då fick han se en gammal gumma komma, lutande och
runkande på hufvudet, och det var en hexa. Konungen bad
henne visa honom vägen genom skogen. »Gerna, min herre
och konung,» svarade hon, »om ni vill gifta er med min
dotter och göra henne till drottning, men eljest icke; då måste
ni blifva här och dö af hunger, ty utan min hjelp kan ni
aldrig komma ur denna skog.» Konungen, som ej hade lust
att dö så snart, svarade i ångesten ja, och derpå förde honom
hexan till sin dotter. Hon var mycket vacker, men
konungen kunde ändock ej hålla af henne, och ryste hvar gång han
såg på henne. Hexan förde dem båda på vägen till
konungens slott, och när de hunnit dit, måste konungen hålla sitt
löfte och gifta sig med hexans dotter.
Konungen hade en gång förut varit gift, och hans första
gemål hade födt honom sex söner och en dotter, hvilka han
älskade ganska högt. Som han fruktade, att styfmodern skulle
göra dem förtret, så förde han dem till ett enstaka slott, som
stod midt i en skog. Vägen dit var så svår att hitta, att
konungen ej en gång sjelf kunnat det, om han icke af en klok
gumma hade fått ett trådnystan, som, när han kastade det
framför sig, uppvecklade sig af sig sjelft och visade honom
hvart han skulle gå.
Konungen gick så ofta till sina älskade barn, att det till
slut väckte drottningens uppmärksamhet, och hon blef nyfiken
att få veta hvad som var orsaken till hans många ensamma
vandringar i skogen. Hon letade snart ut af hans tjenare hela
hemligheten, och det första, hon nu gjorde, var att genom
list åtkomma nystanet, hvarefter hon sydde några små
skjortor, med hvilka hon begaf sig till skogen. Nystanet visade
henne vägen, och då de små prinsarne sågo någon komma,
trodde de, att det var deras fader, hvarföre de sprungo fram,
fulla af glädje. Då kastade hon en skjorta öfver hvar och en
af dem, och i samma stund förvandlades de allesamman till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
