- Project Runeberg -  Svenska Folkböcker. Sagor, Legender och Äfventyr, jemte Öfversigt af svensk Folkläsning / Sednare bandet /
277

(1845-1848) [MARC] Author: Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äfventyr - 5. Lunkentus - Äfventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sade trollet, »då hafven J ännu 20 mil att rida; när J lagt
dessa till rygga, kommen J till ett högt berg, såsom det synes
för edra ögon, men det är i sjelfva verket ett helt landskap,
som är förtrolladt och hvaruti råder ett troll, som är konung
öfver allt hvad troll heta må. Denna trollkonung är för
närvarande icke hemma, utan, tillika med tvenne af sina prinsar,
borta på bröllop; derföre måsten J skynda eder dit, så att J
kunnen råka prinsessorna medan de äro ensamma.»

Derpå skiljdes trollet ifrån dem, och de fortsatte sin resa.
Sedan de ridit i åtta dagar och nätter, kommo de till det
omtalta stora berget, hvilket de omöjligen kunde komma uppföre
med hästarne. Soldaten tog då sin ränsel och värja och gaf
sig uppföre. När han så kommit upp, fick han se på berget
ett tåg, hvars ena ända han nedkastade till fändriken och
sergeanten, som ännu stodo nedanföre berget, samt drog dem upp
på detta sätt. När de alla voro uppkomna, begynte de gå
framåt berget och kommo så till en jernport, uti hvilken satt
en nyckel, som vägde tio pund. Då sade soldaten till
fändriken: »När vi ännu tjenade vid gardet, brukade ni alltid gå
framför kompaniet, derföre bör ni ock gå först härin.» — »Det
må hin göra,» svarade fändriken, »utan har du varit förut hela
vägen, så får du ock gå förut här, ty jag rädes att fan sjelf
bor derinne.» Då tog soldaten sitt svärd och satte i hålet på
nyckeln, och vred på detta sätt upp låset. Nu gingo de in alla
tre, och kommo först i ett stort rum, hvilket var alldeles
tomt; men i en vrå lågade en spiseld, hvarest stod en gryta
med vatten och kokte högt upp i sky. Nu fick soldaten syn
på en annan dörr, genom hvilken de kommo in i rummet
bredvid, som var fullt af bössor och andra vapen samt krutpungar.
»Hå,» sade soldaten, »blir det ej annat utaf, så kunna vi taga
hvar sin bössa och gå ut i skogen att skjuta oss vildt, som vi
kunna koka här i grytan.»

Följande dagen tog ock soldaten fändriken med sig och gick
på jagt, men sergeanten skulle under tiden vara hemma.
Medan de så voro ute, kom en af prinsarne, som åtföljt
trollkonungen, hem, och då han fick se den stackars sergeanten,
frågade han honom hvad han hade der att göra. »Ack herre,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 12 19:04:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolkbok/2/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free