Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 16. Tvenne olika Systrar - 17. Konung God och Prins Älskad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FOLK-LITTERATUREN.
17
III, 10: »Le tre Fate» och IV, 7: »Le doje Pizzelle»; på fransyska
bland PERRAULTS Contes de ma mère l’Oye: »Les Fées» (Cabinet
des Fées. I, 21—25); på tyska bland Féen-Märchen.
Braunschweig 1801, s. 1 etc.: »Die belohnte Freigebigkeit» och i Fabeln,
Märchen und Erzählungen für Kinder. Von CAROLINE STAHL.
Nürnberg 1818, s. 164 etc.: »Die gute und böse Schwester», äfvensom
»Die drei Männlein im Walde» samt början af sagan om »Frau Holle»
bland bröderne GRIMMS Kinder- und Hausmärchen. I, 81—88 och
154—158, hafva en påtaglig likhet med ifrågavarande saga; samt på.
danska bland WINTHERS Danske Folkeeventyr. Kiöbenh. 1823,
s. 36—39: »Den onde Stedmoder».
Den svenska folkboken är sannolikt öfversatt från fransyskan, och
öfverensstämmer nära med Perraults uppteckning. De enda upplagor
Utg. sett äro: »Trenne stycken nya och alt för artiga Historier, Eller
Sagor, Den Första: Om en upbränd bakdantare eller förtalare. Den
Andra: Om den lyckliga Spinnerskan Berta. Den tredje: Om hjelpsamhetens
belöning, Eller Twenne olika Systrar. Öfwersatt på Swenska. Gefle, Tryckt
hos E. P. Sundqwist 1798» 8 sid., 8:o, och 1802, 8 sid., 8:o. I annan
öfver-sättning (efter JÜNGER) finnes den infördi Morfar i sin Ländstol
vid Julbrasan. Lärorika och roande Sagor och Berättelser
för små Åhörare. Stockh. 1840, s. 82—88: »De begge Systrarne»,
samt är för öfrigt en bland de vanligaste ammsagor.
En enka har tvenne döttrar: den äldsta ful och högfärdig, men det
oaktadt modrens älskling, den yngre vacker och vänlig. Den sednare
måste uträtta alla gröfre arbeten och, bland annat, två gånger om dagen
hemta vatten ur en brunn väl en half mil från hemmet. En dag finner
hon vid brunnen en fattig gumma, som ber henne om litet vatten, och
hon uppfyller vänligt och gerna hennes bön. Till belöning förlänar henne
gumman, som var en fée, att vid hvart ord hon talade, skulle en vacker
blomma eller en dyrbar sten falla ur hennes mun. Då modren vid
flickans hemkomst upptäcker denna hennes egenskap, skickar hon sin äldsta
dotter till brunnen för att förvärfva en dylik; men hon är snäsig emot
féen och får till straff, att en orm eller en groda skall falla ur hennes
mun för hvarje ord hon yttrar. När modren erfar detta, blir hon ännu
mer förbittrad på den yngre dottren och jagar henne ur huset. Flickan
flyr undan till närmaste skog, der hon upptäckes af landets kronprins,
som der jagade. Han förälskar sig i den sköna flickan och när han
finner hvilka skatter hvarje ord ur hennes mun förlänade, tar han henne
till sin gemål. Den äldre systern blir deremot hatad och afskydd af alla
samt slutar sitt lif i en ödemark.
17. Konung God och Prins Alshad.
Originalet till denna folkbok är den fransyska sagan »Le
Prince Chéri» af Madame LE PRINCE DE BEAUMONT (Magasin des.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
