Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor - 56. Sjöflickan - 57. Jätten Gudmundröd - 58. Jätten Periferigerilerimini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA FOLK-LITTERATUREN.
55
A. MELLIN) och har såsom folkbok utgifvits under följande titel:
»Sjöflickan, eller Slaget wid Ölands Udde och Calmare Sund. Saga.
Westerwik. Tryckt hos Carl Olof Ekblad. 1835», 15 sid., 8:o.
Den utgör en skildring af de båda sjöslagen vid Oland den 30 och
31 Maj 1564, samt i Calmare Sund längre fram på sommaren samma
år. Under det förra slaget visar sig vid sidan af det svenska
amiralskeppot Mars Jutehataren en hafsfru, åt hvilken en modig svensk yngling,
som kämpade vid Jakob Bagges sida, kastade en ring, hvarmed sjöflickan
försvann under hafsytan. Då skeppet springer i luften mottager hon
ynglingen i sin grotta, men tillåter honom att återvända till sina
landsmän, då ett nytt slag förestår vid hennes klippa, Blå Jungfrun vid
Ölands norra udde. Här lifvar han sina stridsbröders mod, men stupar
just som slaget är vunnet, och hans döda kropp föres af sjöflickan till
högsätet i hennes grotta.
57. Jätten Gudmundröd.
Den enda upplaga af denna folkbok, Utg. sett, är: »En sannfärdig
berättelse om den mäktige Jätten Gudmundröd och hans efterkommande.
Norrköping, Chr. Törnequist, 1842», 8 sid., 8:o.
Berättelsen handlar endast obetydligt om Jätten Gudmundröd, som
uppgifves hafva omkring år 700 bott på Urberget i Ydre härad af
Östergöthland, utan hufvudsakligen om hans dotterson Orward och dennes
vikingafärder, samt de trollerier han lärt af Kullagubben och Mussla på
Kolmården. Det hela är ett blott uppräknande af äfventyr, utan någon
egentelig plan.
58. Jätten Periferigerilerimini.
Denna folkbok är egenteligen en barnsaga; som det tyckes lånad ur
någon barnabok. Två små flickor och deras bror bedja en dag sin mor
att få gå utom staden att spatsera. Modren tillåter det, men ber dem
noga akta sig att gå in i skogen, der en grym jätte bodde. De
öfverskrida förbudet och jätten Periferigerilerimini, tjugu alnar lång och
förande i handen en stor klubba, dröjer ej att infinna sig. Han uppäter
två af barnen, men den lilla åttaåriga Susanna lyckas att genom sitt
förståndiga tal och sitt vänliga sätt beveka honom, så att han låter henne
återvända till modren.
De upplagor Utg. sett äro: »Jätten Periferigerilerimini i swarta
Skogen. Stockholm, Elméns och Granbergs Tryckeri, 1824», 8 sid., 8:o;
D:o 1828, 8 sid., 8:o; Upsala, Em. Bruzelius, 1827, 8 sid., 8:o; Jönkö
ping, N. E. Lundström, 1832, 8 sid., 8:o; Lund, Lundbergska Boktryc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
