Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noveller - 9. Om en uppbränd Bakdantare - 10. Den välsignade Kyrkogångaren - 11. Den lyckliga Spinnerskan Berta - 12. Den genom list förvärfvade Brudgåfvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68
ÖFVERSIGT AF
Detta ämne finnes redan behandladt i det arabiska sagoverket
De sju Vizirerne (Svenska Folkböcker. I, 82), och återkommer
i många af medeltidens novellsamlingar (l. c., s. 127).
10. Den wälsignade Kyrkogångaren.
»Den Wälsignade Kyrkogångaren, Eller Berättelse Om En
Gudfruktig Yngling, som underligen blef frälst til sitt lif, derigenom, at han
gick in i Kyrkan til at bedja. Öfwersättning. Stockholm, Tryckt hos
Nyström och Stolpe 1762», 19 sid., 8:o; Gefle, E. P. Sundquist, 1799,
15 sid., 8:o; Fahlun, P. O. Axmar, 1805, 15 sid., 8:o.
Samma ämne, som i nästföregående berättelse, ehuru här mera
utlagdt. Skådeplatsen är förflyttad till Constantinopel kort efter dess
eröfring af Turkarne.
11. Den lyckliga spinnerskan Berta.
Se ofvan anförde upplagor af berättelsen Om en uppbränd
Bakdantare, Gefle 1798 och 1802, samt Åtta Artige och Nöjsamma
Historier, s. 2, 3.
Berta, en fattig bondflicka från Montagnana, gick en dag till Padua,
der kejsar Henrik IV:s gemål då vistades, och anhöll att få förära henne
garn, hvilket hon spunnit och som var af ovanlig finhet. Kejsarinnan
tyckte så mycket både om gåfvan och gifverskan, att hon utverkade af
kejsaren, det Berta fick binda garnet vid sin stuga och erhålla i
återskänk så mycket åker och äng, hon kunde med garnet kringmäta. På
detta sätt blef Berta en rik flicka, som snart erhöll en ansedd friare,
hvarigenom hon upphöjdes i adeligt stånd. Andra bondflickor ville nu
göra samma försök, men fingo af kejsarinnan intet annat svar än: »Det
är intet mera den tiden, då Berta spann,
hvilket sedan blifvit ett
ordspråk.
Folkboken tyckes vara öfversatt från fransyskan, men sjelfva
berättelsen är sannolikt af tyskt ursprung och förekommer i LYSERS
Abendländische 1001 Nacht. I, 14 etc.: »Bertha die Spinnerin.» GRIMM,
(Kinder- und Hausmärchen. III, 162) har sökt visa dess frändskap
med den till karolingiska sagokretsen hörande fransyska
riddareromanen Le Roman de Berte au grand pié af ADENEZ LE ROI (född
1240. Jfr GRÄSSE, Literärgeschichte. II. 3, s. 289).
12. Den genom list förwärfwade Brudgåfwan.
»Trenne stycken helt nya och therhos ganska Lärorika, samt
besynnerliga och artiga Historier, Den Första: Om en uti en Dröm uppenba-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
