Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Nya skoltankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mer av natur i uppfostran medförde knappt romantikens skede med dess
idyll, dröm- och sagovärld, varmed barndomstiden utrustades. När därefter
— mot slutet av 1800-talet — den vetenskapliga barnforskningen tog fart,
utformade man barnet efter tidens egenart. Liksom denna mekaniserade
människokroppen och människosjälen, betraktade den barnet som en
mekanism. Det blev »laboratoriebarn», objekt för experimentella
undersökningar. Det må dock ingalunda förnekas, att på denna väg åtskilligt av
värde framkom.
Vid det nya seklets början erhöll den på dylika försök baserade
barnpsykologien nya tillskott särskilt genom psykoanalysen — Freud, Adler
m. fl. Freud var psykiatriker och gjorde sina undersökningar på och
slutsatser av sjuka. Om än psykoanalysen genom sitt ensidiga intresse för de
sexuella problemen och sitt ständiga fördjupande i dessa för att finna från
barndomen härstammande komplexers ursprung och upplösning gått till
överdrifter, så kan det icke bestridas, att riktningen, som också i Sverige
haft representanter, tillfört den pedagogiska forskningen positiva vinster.
I en intressant inledning till en nyutkommen svensk översättning av H.
Hanselmanns arbete »Einfuhrung in die Heilpädagogik» har professor John
Landquist i anslutning till denna bok refererat några av de punkter i
modern barnpsykologi, som i våra dagars uppfostran särskilt träda i
förgrunden, även när det är fråga om friska och sunda barn. Här betonas
förstå-elsefullt barnets eller ungdomens konfliktsituationer: dess strävan att göra
sig gällande som egen personlighet och dess vid tryck eller egna insedda
svagheter väckta kompensationssträvan, som kan leda till trots och
hämndlystnad. Sådana barnfel som lögn och stöld kunna, naturligtvis utan att
barnet förstår sina motiv, vara utslag av behovet att värja sig mot anspråk,
som icke svara mot dess krafter och läggning, och som hindra det att leva
sitt naturliga liv. Man betonar de för barnets psykiska utveckling vådliga
följder, som dels våld, dels bortskämmande uppfostran kunna medföra.
Professor Landquist har även behandlat fruktans inverkan på karaktären.
Den kan åstadkomma en hela livet bestående osäkerhet och
osjälvständighet, som hämmar initiativ och handlingskraft samt kvarlämnar en
skräckkänsla, som kan binda utvecklingen. I svensk skönlitteratur (t. ex. Harald
Beijers »Ångaren Rättfärdigheten») har också denna fråga behandlats.
Landquist framhåller, att fruktan hos mera aggressiva personer kan väcka
hatkänslor och hämndlystnad, som komma att gå ut över andra objekt än
dem, som väckt dem. Den kujonerade passar på att, när han kommit upp, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
