Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern uppfostran och undervisning. Av Arvid Gierow - Nya skoltankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligheten av en fastare organiserad institution för denna lärjungarnas
självstyrelse: genom »ordningsråd», »elevråd», »ordningsmannanämnd», eller hur
man vill kalla den. En sådan institution kan erhålla uppgifter av mera
krävande moralisk art, t. ex. att beivra svärjandet eller övertaga ett visst ansvar
i disciplinära angelägenheter. Erfarenheterna av dessa anordningar synas
ha varit tillfredsställande.
För utvecklande av den moderna skolans allmänanda, ansvarskänsla,
ordningssinne och initiativförmåga har skolornas alltmer utvecklade
föreningsliv en ej ringa betydelse.
I denna riktning vill det lagstadgade samarbetet mellan skola och hem
• verka. Redan 1905 års läroverksstadga betonade denna fråga. Hem och
skola måste lära sig förstå varandra för att gemensamt kunna arbeta på
barnens utveckling. Hemmen ha förlorat mycket av sin fostrande karaktär.
Samhällsutvecklingen har betingat detta. Skolans uppgifter ha därför
vidgats till att omfatta lärjungen som helhet. Skall skolan äga förutsättningar
att lösa denna uppgift, måste en mera ingående kunskap om elevernas
individuella egenart förvärvas. Detta kan icke ske utan en mera regelbunden
och säker kontakt med hemmen. Föräldramöten av olika typ,
föräldraföreningar, föräldradagar o. s. v. sträva att verka i denna anda. Lokalstyrelsen
inom vissa skolformer har enahanda syfte.
Jag har härmed kommit in på den sida av modern uppfostran, som
avser arbetsgemenskap för familjens, folkets och samhällets uppgifter.
Man anknyter härvid till barnets och ungdomens drift till aktivitet, som
givit skolan dess karaktär av arbetsskola.
Då man först talade härom, likställde man gemenligen arbetsskolan med
den kring sekelskiftet framträngande fordran på tillfredsställandet av den
praktiska handlingsdriften. Den hade fått stöd i den filosofiska strömning,
som gick under pragmatismens namn (William James, John Dewey m. fl.).
Pragmatismens nyttighetssynpunkter satte sin prägel på skolornas program.
Kroppsarbetarklassens framryckning i socialt och politiskt hänseende är den
företeelse, som framför andra betingat denna utveckling. Det är
industrialiseringen, som förändrat produktionens, familjehushållets och därmed
hemuppfostrans karaktär och framtvungit en ganska radikal omläggning av
skolan, som måst taga intryck av tidens krav på specialisering på alla
områden. Jag erinrar ont de praktiska inslagen i de förut nämnda
undervis-ningsplanerna och tillkomsten av de praktiska ungdomsskolorna (1918), som
numera utgöra en lång rad i vårt skolsystem, och som mer eller mindre di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
