Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkringsverksamheten. Av Thorild Dahlgren - I forna dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dant timmer, som ägaren fordrade, jämte en bunt näver samt infinna sig
på stället och uppföra huset lika gott som före branden. För kornlada gavs
ersättning i spannmål. Då hölada brann, gavs ingen ersättning, men
gillesbröderna togo den brandskadades kreatur hem till sig och födde dem till
nästa sommar. I gillesordningarna för S:t Knuts gille i Malmö åren 1256,
c:a 1300 och c:a 1350 stadgades i stället bidrag i penningar: brann gården
för en gillesbroder, skulle en var av gillesbröderna giva honom en
»brende-stud» av 3 penningar.
Huruvida detta understödssystem i Sverige haft någon större betydelse
är svårt att säga. Hos oss ordnades i stället brandförsäkring sfrågan redan
tidigt med häradet såsom ram på lagstiftningens väg. Av vida större intresse
äro därför föreskrifterna i de gamla landskapslagarna.
Av dessa gamla lagar synes Skånelagen vara den som tidigast upptagit
bestämmelsen om brandstod (slutet av 1100-talet och början av 1200-talet).
I denna heter det bl. a.: »Den man, från vars hus eldsvåda uppkommer,
som förtär annan mans hus och minst vållar en skada om 6 öre penningar
(1 mark = 8 öre = 24 örtugar = 240 penningar), skall vara skyldig att böta
3 mark till skadelidande, och om flera hus avbrinna, skola dessa flera icke
ha större eldsvådebot än den ende, utan boten skall delas mellan dem i
lika lotter, huru olikstor skada det än vållades dem genom branden.
Dessutom skall envar, som har mistat sin egendom genom eldens härjningar,
också den, från vars hus hela den följande brandskadan hade sitt första
upphov, på häradsting med två grannar, vilka ej skola röra en helig bok
utan envar lägga sin hand i den andres, avlägga ed därpå, att hans hus
brunnit upp och att han vid branden lidit en förlust om 6 öre penningar,
och när så skett, skall för honom fällas den dom, att var man i hela
häradet skall utreda till honom antingen en penning eller en skäppa korn eller
två skäppor havre till ersättning för den förlust han lidit — Om någon
försmår att bidra något frivilligt till denna insamling, skall ej första resan
någonting fråntas honom, utan klagan skall väckas på tinget, och där skall
den, som på trots har motsatt sig att utreda en penning, dömas till att på
en bestämd vid tinget utsatt dag utreda bemälta penning jämte 30 andra
(= 1 öre), med mindre han med tre edgärdsmän hävdar, att han förut ej
blivit lagligen krävd. På tingsmännens stämma skall målsäganden medelst
samma dom ges befogenhet att ta ifrån den gensträvige hans egendom,
såvida denne föredrager att framhärda i sin trotsiga motsägelse, på det att
målsäganden ej skall nödgas att oftare utan nytta besvära sig för denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
