Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska språket genom tiderna. Av Gösta Bergman - Äldre nysvenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reformationstidens unga studenter och ädlingar skickades allmänt i tjugoårsåldern
utrikes, d. v. s. i regel till Tyskland, för att få sin uppfostran fulländad; där lärde de inte
blott kontinentalt levnadsvett utan också tyskt språk — för den svenske ädlingen på
bilden (en akvarell, målad i en nordtysk stad omkr. 1590, ur Johan Göransson Rosenhanes
stambok, nu på Nynäs slott) och otaliga hans gelikar blev tyskan ett andra modersmål.
vilket förklaras betyda odrucken, nijt, översättning av lat. cemulatio och
zelus, vilket förklaras vara »någhot när så mykit som affuund eller ogunst»,
retferdugheet »fromheet, godheet, dandesheet», beröma »hålla mykit vtliaff
någhon ting, prisa, rosa», förgeffues »för intit, om suss, geffuandes,
oför-tient, och stundom så mykit som fåfengt». Dessa ord ha numera helt och
fullt införlivats med vårt ordförråd.
Man brukar uppdela den nysvenska språkperioden i två avsnitt, den
äldre nysvenskan och den yngre. Den äldre nysvenskan sträcker sig från
1500-talets början fram till början av 1700-talet. Vill man som hållpunkter
för minnet ha bestämda årtal, kan man räkna som begynnelseår 1526 och
som slutår 1732, det år då Olof von Dalin började ge ut sin moraliska
vecko-tidskrift »Then swänska Argus». Av betydelse för skriftspråkets reglering
var också 1734 års lag.
Utöver vad som redan anförts i samband med det återgivna brottstycket
av Nya testamentet 1526, kan följande särskilt framhållas om språkets
förändring under den äldre nysvenska perioden. Den redan mot medeltidens
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
