Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska språket genom tiderna. Av Gösta Bergman - Kanslispråk och slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktat varaktigt. Det angriper
liksom en barnsjukdom ständigt nya
generationer. Någon risk för att
svenska språket i stort skulle ta
skada därav, föreligger säkert inte. Man
behöver inte befara, att det om
femtio år kommer att heta i
tidningarnas födelseannonser: »Födde. En
skarp tjej. En stöddig kille».
Erfarenheten visar, att ett slangord för
att vinna burskap i de äldres språk
måste genomgå en långvarig
reningsprocess, det måste stiga från
mm
\ o J /
Militären talar, liksom skolungdomen och
idrottsfolket, ett utpräglat slangspråk. På
exempelvis flyg förläggningen i Ljungbyhed
räknar man på en gammal kam, av vars
tänder dagligen en brytes av, dagarna tills man
blir »muck», d. v. s. fri. Och ett par veckor
före utryckningen kanske fästmön eller
mamman får ett kort med posten, som ser ut så här.
den lägre till den högre slangen och
därifrån vinna inträde i litteraturens lägre stilarter, revyvisor, schlager,
lättare teaterpjäser, kåserier etc. Men även efter en sådan lång vandring
— som visserligen i våra dagar kan förkortas tack vare radio, grammofon
och film — står det länge en dunst
omkring det forna slangordet, det
har svårt att definitivt befria sig från
minnena av sitt tidigare ursprung.
En på senare tiden diskuterad
detalj i utvecklingen mot större
naturlighet är verbets numerusböjning:
frågan om det skall heta »vi vill»
eller »vi vilja». Kanslistilen håller på
numerusböjningen, likaså praktiskt
taget alla svenska tidningar. En av
Sveriges största tidningar övergick
dock fr. o. m. 1940 till att skriva »vi
vill» i sina ledare, och redan förut
hade i denna liksom i flera andra
tidningar enstaka medarbetare
skrivit så. Läroverken hålla i det stora
hela på numerusböjningen men
medge dispens för vissa stilarter och
kräva i vissa fall rent av talspråksfor-
Slangen har haft och har ännu många
vedersakare inom en äldre, akademisk generation.
Bland annat var det 1927 en av de aderton,
som tog till orda mot det speciellt på
idrottsplatserna florerande slangspråket — med
ovanstående teckning (i »Svenska Dagbladet»
för den 24 december) gav Nils Ringström
honom ett lika roligt som dräpande svar.
Sv. folket genom tiderna XIII. — 7.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
