Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska folkkosten genom tiderna. Av Sven Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgår, hur karg den svenska
folkkosten varit under
århundradens lopp och hur stora delar
av vårt folk levt på hungerns
rand nästan ständigt av brist
på spannmål och brödsäd. Men
det visar också på ett talande
sätt, hur våra förfäder just
varit hänvisade till brödet som sin
förnämsta föda. Näringsvärdet
i dessa nödbrödsorter måste
naturligtvis ha varit i högsta grad
förminskat. Och dock höll man
till godo, naturligtvis emedan
man ingenting annat hade. Man
kunde i sin rådvillhet och
fattigdom icke tänka sig något
annat att tillfredsställa sin
hunger med än brödet, hur uselt det
än förresten ofta var. Brödets
viktiga roll framgår förresten
även ur skildringarna av gamla
tiders bettleri. När en tiggare
kom, var det framför allt bröd
eller mjöl han fick i sin påse.
I »Fattigt folk och tiggare»
skildrar Levander, hur man i
vissa hus omedelbart före jul i
daggryningen skar upp så
mycket grovt och fint bröd, att det
kunde staplas upp på ett
sofflock i folkstugan, för att man
skulle vara i tillfälle att raskt
expediera strömmen av
jultiggare. En vanlig tiggarranson i
det nordliga Dalarna var enligt
Levander likaledes ett par sle-
derna näringsfysiologer. Ur Olaus Magnus’ stora
verk äro ocksd träsnitten på detta uppslag
hämtade; samtliga återge de scener ur
1500-tals-svenskens livsmedelsförsörjning. Å föregående
sida demonstreras olika sätt att koka salt (överst),
de gigantiska sillfängena pä västkusten (i mitten)
och olika konserveringsmetoder av fisk, torkning
och nedsaltning i tunnor (nederst), överst å denna
sida gräddas det tunnbröd; ä träsnittet i mitten
bakar man bröd i bastuugnen (till vänster ses ett
par badande å lavarna), och nederst föras vi in i
ett svenskt hembryggeri på 1500-talet. — Träsnitt
ur »Historia de gentibus septentrionalibus» (1555).
307
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
