Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ladugården svältfödda, särskilt mot våren, då höet tog slut och de fingo
ett allt sämre foder av löv, halm, mossa och drank. De blevo så svaga, att
de till slut knappast orkade stå upprätt. De flesta korna sinade givetvis.
I mjölklösan måste man använda dricka även t. ex. till gröten. Man tillgrep
i mycket högre grad än nu tätmjölk, surmjölk, vassla och dylikt. En stor
tunna surmjölk fanns alltid, vilken successivt späddes på. Nicolovius
berättar, att man i Skåne brukade ha ett stort kärl sur fårmjölk, »syltamjölk», i
skafferiet för den dagliga konsumtionen. Getmjölken, som är fet och
kraftig, användes förr mycket mera, särskilt för ystningen.
När på våren och sommaren korna fingo gå på de naturliga ängarna
och på skogsbete, lämnade de en rik och fet mjölk, särskilt i de trakter, där
fäbodvallar funnos. Om sommaren ägde huvudparten av ost- och
smörberedningen rum. Osten hade förr mycket större betydelse. Den var redan
på medeltiden en oerhört viktig handelsvara och begagnades som skatte- och
betalningsmedel. En konstnär, som omkring år 1500 gjorde ett altarskåp åt
Vadstena klosterkyrka, fick bland annat två västgötaostar i arvode. Dessa
voro särskilt berömda och, enligt vad Olaus Magnus berättar, ofta av
jätteformat, vilket även syns på hans bild av två karlar som knoga på en
metertjock ost, buren på bår (se bd 3, sid. 318). — På landet samlades förr
kvinnorna i hela byalag till ystagille. Särskilt under 1700- och 1800-talen
bereddes en hel del utsökta ostsorter. Den speciella smaken berodde till stor
del på ortens speciella bakterieflora. L. Fr. Rosengren framhåller, att de
moderna stormejerierna icke lyckats få fram lika goda ostsorter, därför att
konstgödslingen av vallarna och de mängder kraftfoder, som nu ges åt
korna, ha betagit mjölken vissa kvalitativa värden, fastän kvantiteten
givetvis uppdrivits.
Mjölk har funnits mycket tidigt. Smör och ost likaså. Smöret
betraktades länge som en delikatess, som serverades som efterrätt. Man
bredde det på brödet med fingret och smorde ofta fingertjockt lager. Det
var uteslutande en rikemans förtäring under lång tid. På 1600-talet skriver
en författare om Norges smör: »Vankar här i Norge ett väldigt kraftigt
smör, som man brukar ofta till läkedom». Det norska sommarsmöret, s. k.
grässmör, hade tidigt anseende som det bästa i Norden.
Mjölken har i århundraden utgjort en tyngdpunkt i den svenska
folkkosten. Den moderna näringsfysiologien har fastställt, vilket oerhört
betydelsefullt födoämne som mjölken utgör såväl på grund av sin halt av den
högvärdigaste lättsmältaste äggvita, sina fetter och kolhydrater och icke minst
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
