Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt medeltida mynt. Av N. L. Rasmusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom Sveriges ökade
styrka är det en annan faktor,
man måste ta med i
betraktande, då det gäller
återupplivandet av den svenska
myntningen under
1150-ta-let, alltså en tidpunkt, som
går före Knut Erikssons
regering. Det är den ökade
handelsaktiviteten i
Östersjöområdet, förorsakad bl. a. av den tyska bosättningen vid Östersjökusten
och stadsgrnndandet där. Mot bakgrunden härav vill man gärna se denna
första myntning efter vikingatiden inom det svenska området. Dess
närmare lokalisering är omstridd. Somliga anse den härröra från det svenska
fastlandet (Kalmar), andra vilja förlägga den till Gotland. Hur som helst
visa de små mynt, det här gäller, i flera avseenden 1’rändskap med det
nederländska området och den västligaste delen av Tyskland, en del av Europa,
som vid denna tid inom världshandeln spelade en dominerande roll och
som även var företrädd vid den kolonisering av södra Östersjökusten, som
nyss omnämnts.
Knut Erikssons myntning finner i fråga om intresseväckande bildmotiv
en fortsättning i konungarna Johan Sverkerssons och Knut Långes. Den
kännetecknas nu även av en viss originell utformning, och samtida
motsvarigheter kunna knappast uppletas. Särskilt huvudena av hund och falk
— talande bilder från en jaktälskande tid — äro iögonenfallande på Johan
Sverkerssons mynt och vapenskölden på Knut Långes.
De följande myntserierna ha däremot ej mycket att bjuda ur yttre
synpunkt. Från 1200-talets mitt börja mynt med en bokstav som viktigaste
bildmotiv bli förhärskande. Satta i följd fylla de en stor del av alfabetet.
Tyvärr har det ej lyckats att tolka dem, och de måste därför trots
inskriften räknas till de »stumma» mynten. Från slutet av århundradet börjar
åter utmyntningen av tvåsidiga mynt. Under Magnus Erikssons tid
präglades sådana mynt med Folkungavapnet ett lejon över tre strömmar å
åtsidan och med tre kronor ordnade i trekant å frånsidan, en
framställning, som troligen kan tillmätas heraldisk karaktär och alltså skulle vara
elt äldre vittnesbörd om denna välkända vapenhilds framträdande än
konung Albrekts sigill, som ofta framställes som det äldsta.
Medeltida myntstämplar voro i regel ao härdat stål.
1 det skick de bevarats till vära dagar är det icke
alltid lätt att avgöra, vad gravyren föreställer. —
Lunds universitets historiska museum.
Sv. folket genom tiderna II. — 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
