Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, kyrka och skola. Av Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storkyrkan — S:t Nicolai — i Stockholm är nära
förbunden med det svenska reformationsverkets historia.
Det var här »Mäster Olof i korgem först predikade den
nya läran, och det var här mässan första gången hölls
på svenska — 1525. En sen tid har rest den svenske
reformatorns staty utanför hans gamla kyrka.
Laurentius Andreæ och
andra medhjälpare
översatt och 1526 på svenska
utgivit Nya testamentet
och därigenom givit hela
svenska folket möjlighet
att självt ösa ur
kristendomens källa. Härigenom
skapades möjlighet för
varje enskild människa
att finna vägen till Gud
och hans i Kristus
uppenbarade kärlek utan att
härvid bero av formed-
en tysk evangelisk
kyrkoherde — väl halva
Stockholm var då tyskt —
redan före Västerås riksdag
vunnit borgerskapet i
huvudstaden för
lutherdomen.
Likaså hade han med
biträde av rikskanslern
lingen genom kyrkans hierarki med bikten, sakramenten och alla yttre bud
och ordningar — den babyloniska fångenskap, som Luther ville befria
kyrkan från. Som motiv för översättningen angav Olaus: »Såsom Kristus är
kommen till att frälsa alla, så måste och hans ord, det han för vår salighets
skull lärt haver, vara allmänt kunnigt och ingen fördolt». I nationellt och
kulturellt avseende betydde det svenska Nya testamentet en av de största
insatser, som någonsin gjorts i Sverige, ej minst därigenom att det kom
med ett renat och förädlat svenskt språk, på vilket vår moderna svenska
bygger. Arbetet blev ock ett vittnesbörd om den nya vetenskapliga kraft,
som gömde sig i det evangeliska sanningskravet, liksom det fullföljde ett
pedagogiskt intresse genom förklaringar i marginalen och andra anvisningar.
Olaus hade också begynt att utge undervisande och vägledande skrifter
om den evangeliska trons innebörd, och efter Västerås riksdag utvecklade
han sin skriftställarkonst i hela dess rikedom. Efter ett par mot hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
