Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska boktryckets historia under medeltiden och Vasatiden. Av Isak Collijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varje exemplar skall illumineras med förgyllda och målade anfanger i
bokens början och vid vissa större avdelningar. Beslag skola anbringas i de
fyra hörnen och på mitten av pärmarna. Canon missæ skall också i
pappers-exemplaren tryckas på pergament. I varje exemplar skall insättas en tom
sextern för inskrivning av nya officier. I början och slutet skall ett försättsblad
av pergament till bokens skydd inbindas. Före canon placeras ett träsnitt
med en bild av den korsfäste frälsaren och i margen vid Agnus Dei ett kors.
Den andre i Sverige verksamme boktryckaren var Bartholomæus Ghotan,
en av Nordtysklands mest betydande typografer, som efter en tids
verksamhet i Magdeburg, där han också innehade en vikaria vid domkyrkan,
slog sig ned i Liibeck år 1483. Om hans liv och arbeten flyta källorna,
såväl tryckta som skrivna, vida rikare än om Snell. De flesta böcker, som
han tryckte i Magdeburg och Liibeck, äro firmerade med hans namn;
talrika urkunder, hl. a. hans testamente, ha bevarats, som giva en inblick i
hans skiftande öden fram till hans bråddöd i Ryssland. Ghotans specialitet
var lågtyska tryck samt liturgiska böcker, psalterier och missaler. Man
har förut ansett, att Ghotan var den förste boktryckare, som besökte Sverige
och här utövade Gutenbergs konst. Detta antagande har emellertid vilat
på en falsk datering av tvenne svenska urkunder, i vilka Ghotan uppträder
som vittne, i den ena kallas han impressor librorum, i den andra clericus
Magdeburgensis diocesis. Dessa urkunder höra riktigt dateras till respektive
Stockholm den 31 oktober 1486 och Almarestäket den 14 september 1487.
Under tidsrymden mellan dessa båda data har Ghotan således varit
verksam i Stockholm. Hans frånvaro från Liibeck dessa år framgår också av
en anteckning i skotteböckerna. Det omfångsrikaste verk, som han tryckte
här, är ett missale för Strängnäs stift, som utkom i en upplaga om 170
exemplar. Det omfattar 277 blad i folio i svart och rött tryck. Ett exemplar
på papper finnes bevarat i Strängnäs domkyrka, varjämte blad på
pergament tillvaratagits bland omslagen i Kammararkivet. I slutskriften till detta
missale finnes Ghotans namn och tryckåret 1487 utsatta, men ej tryckorten.
Det kan emellertid ej råda något tvivel om att denna är Stockholm. Ghotan
torde ha kallats till Sverige av biskop Konrad Rogge i Strängnäs för att
trycka gudstjänstböcker för hans stift. Samtidigt ha några andra böcker
utkommit från det Ghotanska tryckeriet i Stockholm, ett liturgiskt
psalte-rium för Uppsala ärkestift, ett manuale för samma stift samt en latinsk
grammatika, en s. k. Donat. Av stort intresse är också den lilla skriften
»Vita Katherine», tryckt med Ghotans vanligaste texttyp och försedd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
