Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upplandsbniken. Det
största ingreppet i den
ordning, som höll på att
utbilda sig, skedde på
1680-talet. Den direkta
anledningen var återigen
närmast striden om kolen.
Gång på gång hade
förbud utfärdats mot att
sälja träkol till bruken,
»vilka, så framt de inom
bergslagen vilja lidna
varda, skola sig med dem
egen skog benöja låta».
Då detta icke hjälpte,
tillkom 1682 en
Bergskollegiets resolution: »En del
hammarpatroner och
andra fördrista sig . .. utan
detta collegii tillstånd
reparera och å nyo uppbygga sina bruk och hamrar i synnerhet uti
Bergslagen . .. skolandes slika verk efter föregående ransakning saklöst utdömas».
Ett beslut om brukens förflyttning från bergslagen gjorde, att under åren
1686—88 omkring 200 hamrar fingo nedläggas. Detta kunde synas
innebära ett stödjande av bergsmännens intressen i fråga om kolen och vara
riktat mot bruken. I själva verket var både avsikten och resultatet det
motsatta. Bergsmanshamrarna representerade små lokala industrier. Bruken
utvecklade sig däremot till stora enheter med en helt annan
konkurrenskraft. De gamla bergsmännen kan man karakterisera som
specialhantverkare, som med hjälp av anställda skötte sin egen näring. Den nya typ av
bruksägare, »hammarpatronerna», som uppstod under 1600-talet,
rekryterades ofta direkt ur de kapitalstarka klasserna. Flera exempel kunde
anföras på att de voro nyinflyttade utlänningar, som medförde utländskt
kapital. De kunna karakteriseras som ägare eller delägare i industriföretag,
vilkas drift sköttes under ledning av därtill anställda driftsledare. Så kommo
bruksförvaltarna till.
Interiör med en »hytteugn» för blyframställning vid Sala
silververk 1723. Slaggutslag pågår just ur två »brösthdh
i hytteugnens »bröst»; slaggen rinner ner i
»slaggsum-pen», och blyet slutligen i den nedanför belägna
»stick-sumpen». — Tuschlavering av bergmästaren Lars
Harmens, i en relation 1723. Kungliga biblioteket (kopia;
originalet i Bergskollegii arkiv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
