Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid många svenska bruk ha bruksgatornas typiska iånga rader av arbetarebostäder in
i vår tid i stora drag bibehållit sitt utseende från 1600-talet ■—- så är fallet med dem i
Söderfors i Uppland, som återges härovan, och i Gimo, Harg, Leufsta, Forsmark m. fl.
varupriserna faktiskt stego under 1600-talet, var detta en av orsakerna till
att det slutligen blev billigare att öka utbetalningarna i pengar av lönerna.
— En annan orsak till skuldsättning låg däri, att t. ex. en smed skulle i
stångjärn redovisa för honom tilldelat tackjärn och kol. Ett misslyckat
smide medförde för honom en personlig förlust, för vilken han blev
ersätt-ningsskyldig.
Från myndigheternas sida gjorde man åtskilligt för att lindra tyngden
i det gällande systemet och underlätta övergången till ett bättre. Ett
typiskt sådant ingrepp till förmån för arbetarna ser man i ett
Bergskollegiets brev till Sala gruvrätt 1689: »Hytte- och bokverksfolket åstunda att
njuta samma ordning till godo, som gruvdrängarna vid vår sista närvaro
där å orten erhöllo, nämligen att dem må stå fritt att själva få taga deras
månadspengar emot, varför med dem är samma orsak som med
gruvdrängarna, nämligen att ingendera av dem bör betagas fri disposition över
deras så svårt förtjänta månadslön, varandes det mycket obilligt att sedan
borgaren en gång fått inveckla sådant fattigt arbetsfolk uti skuld hos sig
han sedan alltid skall få behålla dem uti sitt tvång». Också över själva
sättet för lönernas utbetalande fanns det kontroll. Varje brukskarl skulle
ha sin bok, där arbetslön m. m. inskrevs. »Varjämte ock med dem som
själva icke skriva eller läsa kunna, tvenne karvstockar skurna på daler
och öre hållas böra, den ena på dess förtjänst och den andra på dess
und-fångna persedlar och penningar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
